September 2014 – Som många av världens livsförändrande uppfinningar kom även den form av plast vi använder i dag, till av misstag. Medan han i själva verket försökte åstadkomma något helt annat, råkade Charles Goodyear upptäcka vulkaniseringsprocessen som gör gummi hårdare – en teknik man försökt klura ut i årtionden.
Före det var gummi redan i sig ett attraktivt material för dess flexibilitet – men materialet var även mosigt och grötigt, lite som kalla och våta nudlar, vilka såklart inte är väldigt användbara. Goodyears uppfinning förändrade allt detta så tidigt som 1839. Efter det utvecklades plastens karaktär snabbt, resulterande i Bakelite som uppfanns år 1909 av belgaren Leo Baekeland. bakelite var den första syntetiska polymeren som kunde formas till ett fast objekt.
Fler och fler nya former av plast uppfanns, som neopren år 1932, eller en av de mest kända syntetiska fibrerna – nylon – på en kostnad av 10 miljoner dollar. Under sitt första födelseår användes nylon direkt i allting från tandborstar och damstrumpor till militärutrustning under andra världskriget.
Idag är några av de olika plastformerna som omger oss bl.a. teflon, som används i stekpannor, lycra, som används i sportkläder, eller dacron som motverkar rost och mögel t.ex. i segel- och tältduk. Alla dessa har sina rötter i Bakelite.
Men vilka konsekvenser all plast skulle komma att medföra i framtiden hade Goodyear och Baekeland troligen ingen aning om.
Idag är vi omringade av plast. Vi har plast i våra kläder, telefoner, datorer, sängar, mattor – och i vår mat. Och riskerna med dessa stora mängder plast blir allt tydligare. Förra året utlyste den brittiska kungliga högskolan för obstetriker och gynekologer (RCOG) omskakande rekommendationer och uppmanade gravida kvinnor att undvika mat i plastförpackningar och burkar så långt som möjligt. Rapporten belyste olika former av hormonstörande medel som förekommer i vissa former av plast, som t.ex. bisphenol A (BPA) och ftalater som kan rubba fostrets tillväxt.
Men vårt största problem tycks vara då vi slänger bort allt plast. Det finns nämligen inget ”bort.”
Då plast tillverkats, finns det kvar för alltid.
Men ett ökande antal människor världen över blir allt mer medvetna om plastens eviga egenskaper, och nya samhällstrender uppstår. Plasticarians (ungefär ”plastianer” ) är vanliga människor som beslutat bli av med allt plast i sin konsumtion och vardag och kickat ut såväl PVC som BPA. Inga schampoflaskor, inga plastburkar, inga vattenflaskor. Och idag föds sakta men säkert fler och fler små initiativ runtom i världen – butiker helt utan förpackningar. Texas, Spanien, Italien, Tyskland och Belgien har alla fått sina första förpackningsfria butiker.
Och i september är det dags för Finlands plastfria månad – tusentals människor har redan deltagit på de sociala medierna och antalet stiger varje dag.
Kampanjen inspirerar människor att tänka över sina uppköp, att sträva till noll onödiga förpackningar samt delge smarta tips om hur man i sin vardag kan minska på plastkonsumtionen.
De nordiska länderna, som oftast stämplas som mycket ekologiska och miljövänliga, har mycket att förbättra på plastfronten. Varje svensk använder nämligen 100 plastpåsar varje år.
En av de mest problematiska formerna av plast är nämligen just de tunna plastpåsar som används i Norden för att väga grönsaker och frukt. De tunna påsarna upplöses i mindre och mindre bitar kallad mikroplast – små bitar som aldrig försvinner – som hamnar i våra hav och sjöar och deras ekosystem – och på så vi tillbaks i oss, som det finska FN-förbundet påpekar i sin kampanj ”Globeshrinks”.
Så ta med en egen matkasse, skippa plasten, satsa på en förpackningsfri uppköpsvagn – sätten att delta i en plastfri månad är många. Sist och slutligen handlar det inte om att bli en fullfjädrad plastian, utan om små gärningar från alla och envar som minskar på avfallet runtom oss.
Tips för ett plastfritt kök:
1) Börja då du handlar. Välj färska produkter som inte är inpackade, eller lämna plasten i butiken. Var en ”jobbig kund” – kräv alternativ med mindre plast eller starta en kedja av vänner som ringer och mejlar butiken. Tillsammans är stark!
2) Använd återanvändbara kassar, även för frukt och grönsaker
3) Satsa på glasburkar istället för plast för tomatkross, oliver, soppor, kryddor..
4) Väl hemma, förvara livsmedlen i glasförpackningar istället för plast – de läcker inga farliga kemikalier in i maten.
5) Drick kranvatten – en stor del av plastavfallet från kök kommer från vatten, saft- och läskedrycksflaskorna. Om du är en vän av kolsyrade drycker, fundera på att kolsyra ditt eget vatten och din saft.
6) Ersätt alla köksredskap i plast med redskap tillverkade av trä eller rostfritt stål
Läs mer om det globala plastproblemet i UNRIC:s tidigare nyhetsbrev
