Cirka 2/3 av världens befolkning konsumerar potatis som basföda. Potatis är en vanlig basföda även i de nordiska och baltiska länderna: den ger vitaminer, mineraler, kostfibrer, protein och ingår i en hälsosam kost.
Den 30 maj lyfter vi fram potatisen: på latin Solanum tuberosum – en gröda som regelbundet konsumeras av miljarder människor. Potatis är en nyckelgröda i olika odlingssystem globalt, allt från småjordbrukare som producerar potatis för hand i Anderna, till stora kommersiella, mekaniserade gårdar på olika kontinenter. Potatis bidrar till livsmedelstrygghet och näring samt försörjning och sysselsättning för människor på landsbygden och i städer världen över.
Hög nordisk konsumtion
Enligt data från nationella kostundersökningar hos vuxna varierar medelintaget av potatis mellan cirka 50 och 130 g/dag i de olika nordiska och baltiska länderna, med stora individuella variationer inom länderna, säger de Nordiska Näringsrekommendationerna från 2023. De högsta intagen ses i Sverige, Danmark, Estland och Lettland och i alla länder ses högre intag hos män än hos kvinnor.
Rekommendationerna att öka konsumtionen av potatis och baljväxter, och att minska vitt kött, baseras främst på potatisens miljöavtryck. Intag av kokt eller bakad potatis och potatis tillagad med låga mängder fett och salt bör föredras. Intaget av friterad potatis bör begränsas. Liksom grönsaker, i synnerhet rotfrukter, finns potatisen bland de livsmedel som har lägst klimat- och miljöpåverkan. Miljöpåverkan är främst relaterade till användning av bekämpningsmedel och påverkan på biologisk mångfald, lokalt och globalt, konstaterar de Nordiska Näringsrekommendationerna för 2023.
Bevarar nordiska potatissorter
Under det senaste decenniet har den globala produktionen av potatis ökat med 10 procent över hela världen, vilket har lett till tillväxt i sysselsättning och inkomst, men mer arbete måste fortfarande göras för att utnyttja grödans fulla potential i strävan att stoppa hunger och undernäring globalt.
Potatisen kommer ursprungligen från Anderna i Sydamerika, där den har varit en basföda för indianer i årtusenden. Européer har inte känt till det på mer än 500 år. I takt med att nya sorter förädlas överges de gamla sorterna, och tendensen är också att allt färre sorter är i odling. Därför genomförde Nordiska Genbanken (idag NordGen) en massiv satsning under cirka 25 år för att rädda och bevara nordiska marksorter, förädlingslinjer och förbättrade potatissorter.
Idag finns 64 nordiska sorter i NordGens potatissamling. Målet är att bevara materialet för potatisforskare och -förädlare, sorterna är en del av vår kulturhistoria och är även intressanta ur ett mångfaldsperspektiv och privat odling.