Den 21:a mars är Internationella dagen för rasdiskriminering. Foto: Elin Marakatt
Rasismen i norden sträcker sig flera hundra år tillbaka i tiden. Den grupp som drabbats allra mest är nordens ursprungsbefolkning – Samerna. De har tvingats förändra sitt sätt att leva. Det är en berättelse fylld av övergrepp, kränkningar och rasism. Den 21:a mars är Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering.
Följderna tvingas de nordiska regeringarna hantera än idag. Men med ökad kunskap och medvetenhet kan det förändras till det bättre.
Rasism kan ta sig många uttryck och olika grupper runt om i världen blir utsatta för diskriminering på grund av ras eller etnicitet. Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering har som syfte att hedra alla som utsatts för och fallit offer för våld och övergrepp men vill också uppmuntra till förändring och fler åtgärder mot rasism och diskriminering.
Den samiska flaggan. Foto: Elin Sarfati
Rasismen och samerna
Överallt i världen utsätts minoriteter för rasism, en av de mest drabbade grupperna är världens ursprungsbefolkningar. Trots övergripande framsteg och förbättrade standarder för mänskliga rättigheter fortsätter kränkningarna av urfolkens rättigheter, varje dag.
Sápmi, Samernas eget land, sträcker sig över norra Skandinavien och Ryska Kolahalvön. Samerna har länge kommit i kontakt med de stater som etablerat sig på det land som är deras hem. De har utsatts för diskriminering och rasism av de nordiska ländernas regeringar. De har förlorat mark till bönder och industrier, tvingats utstå rasbiologiska experiment och fått sin religion, sin kultur och sitt språk förtryckt. Historien är fylld av övergrepp, kränkningar och rasism. Och den fortsätter.
Hatet riktas mot renarna
Ibland riktas samehatet mot renarna. Foto: Juan Encalada/Unsplash
”Samer upplever rasism idag. Särskilt efter Girjas-domen i högsta domstolen där samebyn fick ensamrätt på jakt och fiske. Sedan dess har näthatet har ökat,” säger Elin Marakatt. Hon är en ung samisk journalist och författare, boende i Lainiovuoma Sameby.
Elin är också renskötare. Hon berättar att hatet och rasismen ibland riktas mot renarna, djuret som har stor kulturell betydelse för samerna. ”Renarna är grunden för vår kultur. De hittas skjutna, påkörda och utsatta för djurplågeri. Det är rasism och hatbrott riktade mot samer,” förklarar hon.
Historiskt har Sverige, Norge och Finland fått kritik internationellt för sin urfolkspolitik. Men även i nutid för att inte erkänna det samiska folkets rättigheter och för att inte visa någon handlingskraft mot diskrimineringen de utsätts för.
Unga samer mot rasism
Foto: Ehimetalor Akhere/Unsplash
Temat för Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering 2021 är Unga står upp mot rasism.
Rasism mot samer sträcker sig långt tillbaka i historien och har satt djupa spår. ”Är du ung same är det klart att du påverkas av det du får se, hatet på sociala medier, att ständigt bli påhoppad för sin kultur, sitt språk och identitet,” säger Elin Marakatt. Hon känner sig ändå hoppfull över att unga människor tillsammans kan hitta stöd och styrka i varandra.
”Unga försöker förändra genom att säga ifrån och uppmärksamma problemen,” förklarar Elin. ”Senast var det en ung same i Tromsö som blev påhoppad för att hon pratade samiska på bussen. Hon sa ifrån och fallet uppmärksammades i media.” Fallet ledde till en kampanj som fick stor spridning i sociala medier med hashtag #doarváidal eller #noknu – det räcker. Det som hände i Tromsö fick till och med den norska kulturministern att säga ifrån.
Renarna är samernas kulturbärare. Foto: Elin Marakatt
För att stå upp mot orättvisor och uppmana till förändring har unga genom historien vänt sig till konsten för att visa sin ilska och frustration. För Elin Marakatt är skrivandet ett sätt att uttrycka sig. ”Just nu jobbar jag med ett nytt projekt där jag skriver dikter till en bok. Allt började med att jag kände ett blödande sår inom mig. Jag insåg att smärtan är något jag ärvt som ung same från mina förfäder. Ett arv fyllt av psykiska trauman, övergrepp och rasism som mitt folk har upplevt genom historien. Texterna blir mitt sätt att bearbeta mina egna trauman och ett sätt att förstå mitt folk och min egen historia,” säger Elin. ”Jag hoppas kunna ge ut boken för att fler ska förstå vad samer utsatts för men också utsätts för än idag.”
Kampen fortsätter
Kampen för mänskliga rättigheter fortsätter. Trots påtryckningar på de nordiska ländernas regeringar från FN måste samerna fortfarande skrika sig hesa för få sina röster hörda.
Konventionen mot rasdiskriminering antogs av Sverige 1971 men omsätts inte tillräckligt i praktiken. I maj 2018 hölls ett förhör mellan Sverige och Förenta Nationernas rasdiskrimineringskommitté om bristande skydd från den svenska staten mot diskriminering, hatbrott och urfolksrättigheter. Det var inte första gången Sverige fått utstå liknande kritik.
”Sveriges regering och riksdagspolitiker borde ta sitt ansvar och säga ifrån, att rasism och främlingsfientlighet mot samer aldrig ska accepteras,” säger Elin Marakatt. ”Samerna är trots allt Sveriges ursprungsbefolkning.”
Mer utbildning krävs
Sametinget lämnade 2019 in en hemställan om sanningskommission till den svenska regeringen. I juni 2020 tilldelades samerna 1.2 miljoner kronor av svenska staten för att påbörja arbetet med en sanningskommission och försoningsprocess.
”Sveriges utbildningssystem borde utbilda mer om samisk kultur och rennäringen, både för barn och unga men också på högre utbildningar vid landets universitet,” menar Elin. ”Det behövs mer kunskap om samer och samisk kultur för att situationen ska bli bättre. Rasism och främlingsfientlighet mot andra folkgrupper och kulturer beror ofta på okunskap.”
Allmänheten kan engagera sig under Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering genom #FightRacism. Syftet är att främja en global anda av tolerans, jämlikhet och anti-diskriminering, alla uppmanas att stå mot rasistiska fördomar och attityder.
