Under morgontimmarna den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Två år senare gör FN uppskattningen att fler än 14,6 miljoner människor, cirka 40 % av den ukrainska befolkningen, kommer att vara i behov av humanitärt bistånd 2024.
”Även om det pratas mindre och mindre om Ukraina så blir situationen här i landet mer och mer extrem. Och vi har sett det det senaste året. När kriget härjar i städer och byar nära frontlinjen, har humanitära behov i dessa områden nått katastrofala nivåer,” sa Saviano Abreu, OCHA:s talesperson i Ukraina i en intervju med UNRIC.
Trots att FN:s säkerhetsråd inte har kunnat agera för att stoppa kriget i Ukraina, har generalförsamlingen trätt in.
Generalförsamlingen sammankallade till ett sällsynt krismöte bara dagar efter invasionen och antog resolutionen som krävde att Ryssland ”omedelbart, fullständigt och villkorslöst drar tillbaka alla sina militära styrkor från Ukrainas territorium inom dess internationellt erkända gränser.”
Av de 193 medlemsländerna röstade fem länder – Vitryssland, Nordkorea, Eritrea, Ryssland och Syrien – emot, medan 35 avstod från att rösta.
FN fortsätter ge humanitärt bistånd
Trots dödläget i säkerhetsrådet har FN fortsatt aktivt med humanitärt bistånd, hjälp till flyktingar och diplomatiska insatser.
Invasionen har orsakat lidande i och utanför Ukraina. Dessa fakta talar för sig:
– Fler än 30 000 civila offer för kriget, inklusive fler än 10 000 döda. Detta är bara de siffror som bekräftats av FN. Det är mycket troligt att den verkliga siffran är högre.
– Fler än 6,4 miljoner människor är på flykt och cirka 3,7 miljoner människor är internflyktingar. Nästan en tredjedel av befolkningen har tvingats fly från sina hem, inklusive att fler än hälften är barn.
– Enligt Världsbanken ökade fattigdomstalen från 5 % till 24 % 2022, vilket satte 7,1 miljoner ukrainare under fattigdomsgränsen.
– Närmare 4 000 skolor, förskolor och andra utbildningslokaler har skadats eller förstörts. Donetsk oblast är värst drabbad med 80 % förstörelse.
– Bara en tredjedel av de ukrainska barnen deltar i fullständiga lektioner ansikte mot ansikte.
– Fler än 3,3 miljoner människor – inklusive 800 000 barn – som bor längs frontlinjen beräknas vara i behov av akut hjälp.
Sjukhus attackerade
Sjukhus har varit militära mål sedan invasionens början. FN har registrerat 1500 verifierade attacker mot sjukvården. Nästan hälften av hälsoinrättningarna har gjorts obrukbara i vissa områden i öst och söder. Den senaste, den 14 februari, dödade en gravid kvinna på sjukhuset i Selydove, Donetsk.
”Våra hjärtan gör ont över förlusten av en gravid kvinna och de andra offren som dog efter nattens attack mot ett vårdcentral i Selydove”, säger Massimo Diana, UNFPA:s representant i Ukraina. ”Att attackera ett sjukhus vid en tidpunkt då ett nytt liv börjar är en grym handling som det inte kan finnas någon motivering för. ”Landminor kommer sannolikt att fortsätta döda människor långt efter att fientligheterna upphört.
Gruvor: 1/3 av Ukraina förorenad
FN arbetar tillsammans med Ukrainas regering och dess samarbetspartner för att ta itu med hot om odetonerad ammunition, landminor och klustervapen. För närvarande misstänks 1/3 av Ukrainas territorium vara förorenat av minor och granater med sprängladdning. Denna situation orsakar en global påverkan eftersom minfält orsakar spannmålsbrist och har en inverkan på andra svältdrabbade områden i världen.
”För mig betyder att inte göra mitt jobb att barn svälter i Somalia eller Afghanistan”, förklarar Paul Heslop, chefsteknisk rådgivare för minåtgärdsprogrammet vid UNDP Ukraina.
FN-diplomati
Under dessa två år av fullskaligt krig har FN stött alla diplomatiska ansträngningar som syftar till att uppnå en rättvis och varaktig fred i Ukraina, i enlighet med FN-stadgan, internationell lag och relevanta resolutioner från generalförsamlingen. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres har upprepat att han är beredd att stödja parterna om de skulle begära FN-hjälp i förhandlingar eller dialog. Generalsekreteraren har under tre tillfällen rest till Ukraina och även träffat Vladimir Putin i Moskva den 26 april 2022 och utövat sitt mandat för att hitta en diplomatisk lösning.
Svartahavsinitiativet och samförståndsavtalet om underlättande av rysk mat- och gödselexport – förmedlade av FN och Turkiet i juli 2022, var en livräddare för global livsmedelssäkerhet:
– Initiativet möjliggjorde säker transport av nästan 33 miljoner ton mat från Ukraina till 45 länder på tre kontinenter.
-20 % av livsmedelsprodukterna, inklusive 42 % av den veteexport som exporterades inom ramen för initiativet gick till låg- och låginkomstländer.
-7 % av det exporterade vetet köptes av WFP, som transporterade 725 000 ton till behövande i Afghanistan, Etiopien, Kenya, Somalia, Sudan och Jemen.I slutändan bidrog initiativet till den uthålliga sänkningen av de globala livsmedelspriserna. I juni 2023 hade FAO:s livsmedelsprisindex sjunkit mer än 23 % under den rekordhöga nivå som nåddes i mars 2022.