Man kan inte läsa, titta eller lyssna på nyheter utan att mötas av siffror som visar hur våld i hemmet ökar: i Kina har våldet tredubblats, i Finland har det ökat med 14 %, i USA med 22 %, i Spanien med 20 %, i Frankrike och i Singapore med en tredjedel.
Och det är bara de fall som myndigheterna har fått rapporterat, det befaras att mörkertalet är stort. Förklaringen till ökningen är samma över hela världen: att vara inlåst i sitt eget hem med en våldsam person kunde inte gå på något annat sätt.
”Karantän främjar spänningen och belastningen som skapas av säkerhets-, hälso-, och pengabekymmer”, säger Phumzile Mlambo-Ngcuka, exekutiva direktör för UN Women i ett uttalande.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) upplever en av tre kvinnor runtom i världen fysiskt eller sexuellt våld, oftast av en person i kvinnans närhet. Våld i nära relationer är det vanligaste rapporterade kränkningarna av mänskliga rättigheter.
Pandemier ökar ojämställdhet på flera olika sätt. Våld i nära relationer ökar. Kvinnors ekonomiska oberoende minskar och kvinnor måste ofta ta bördan av arbete i hemmet och vård av barn eller de som blir sjuka och kan tvingas lämna sitt jobb.
Behov av skydd
Våld i nära relationer ökar under kriser eftersom förövarna känner ett större behov av makt och kontroll i sina liv, vilket de uppnår genom att kontrollera sitt offer.
– Det ökar isoleringen för kvinnor med våldsamma partners och skiljer dem från de människor och resurser som bäst kan hjälpa dem. Det är ett perfekt tillfälle för at kontrollera och ha ett våldsamt beteende bakom stänga dörrar, säger UN Women:s exekutiva direktör, Phumzile Mlambo-Ngcuka.
Förövarna kan använda de säkerhetsåtgärder som rekommenderas, bland annat att hålla sig hemma, som ett sätt att kontrollera kvinnans rörelser och dagliga aktiviteter. En utlösare för våld kan vara den ökade förbrukningen av alkohol och droger när människor stannar hemma. Att stänga ned samhället och inte få lov att gå ut gör också att möjligheten för kvinnor att ta sig ut och söka efter hjälp minskar drastiskt.
Den ökade mängden samtal till hjälplinjer är oroande, men kvinnor i många länder kan inte ringa överhuvudtaget eftersom deras förövare är med dem hela tiden. I Italien har till exempel antalet telefonsamtal minskat. Positivt är dock att kvinnor fortfarande har möjlighet att skicka meddelanden via supportchattar på internet.
Ökningen av våld i hemmet är ett globalt problem. I en intervju med den norska tidningen Klassekampen uttrycker chefen för kvinnoorganisationen Focus, Gro Lindstad, sin oro för kvinnor över hela världen.
– Situationen är redan alldeles för farlig i våra hus och lägenheter i västvärlden. Våra internationella partner oroar sig för kvinnor i slummen i Indien, i Brasilien och på landsbygden i Afrika, säger Lindstad. – De flesta kvinnor i Asien och Afrika har ingen att vända sig till och ingenstans att fly. Detsamma häller för kvinnor i flyktingläger. Jag är rädd att kidnappningar och människohandel också kommer att öka. Man kan bara tänka sig hur sårbara flickor och kvinnor är i Moria-lägret i Grekland när de humanitära hjälparbetarna har lämnat, fortsätter hon.
Vad kan vi göra?
FN:s generalsekreterare António Guterres har uppmanat alla världens regeringar att göra förebyggande av våld mot kvinnor till en central del av de nationella åtgärderna för att bemöta COVID-19. Detta kan göras genom att exempelvis öka investeringarna i onlinetjänster och civilsamhällets organisationer, och se till att rättssystemen fortsätter åtala misshandlare och erbjuda skyddsrum till de behövande.
– Och skapa säkra sätt för kvinnor att söka stöd, utan att deras förövare får veta, sa Guterres i ett uttalande.
Om krisskydd ingår i de nödvändiga samhällstjänsterna underlättar det för offren att få hjälp. Rekommendationerna till offren för våld i hemmet bör vara tydliga i alla länder: även när vi måste stanna hemma och vi lever under andra begränsningar på grund av pandemin, ska man söka stöd.
Om du upplever våld i hemmet, kan du söka professionell hjälp här.
