Vem betalar för framtida utveckling?

Bangladesh money. Asian Development Bank Creative Commons

Bangladesh money. Asian Development Bank Creative Commons

Januari 2015 – Hur ska de nya målen för hållbar utveckling som FN:s medlemsstater förhandlar om, finasieras?  Norge står för närvarande värd för ett antal möten gällande finansieringen av den kommande post 2015 –agendan, på förfrågan av FN:s generalförsamling.

I september 2015 kommer utvecklingsmålen för perioden upp till år 2030 att utlysas.

Men innan det kommer det internationella samfundet att mötas för den tredje konferensen för finansiering av utvecklingssamarbete (FfD) i Addis Abeba för att komma överens om konkreta åtgärder gällande finansieringen av dessa mål.

”Utan pengar kommer utvecklingsmålen inte att bli något annat än ord på papper”, sade Jonathan Glennie på Development Progress. Han betonade mötets stora vikt för utvecklingsmålens framtid. Finansieringsmötet i Addis kommer att se så många som 5000 deltagare i juli 2015.

Vem står för vad?

I oktober 2014 utnämnde FN:s generalförsamling Geir O. Pedersen, Norges ambassadör i FN, och ambassadör George Talbot från Guyana, till officiella förhandlare för finansieringskonferensen.

Finansieringsagendan för utveckling är bred och innefattar ett stort antal frågor. Vem ska betala för utveckling, och hur? Vad är den privata sektorns roll? Vem ska övervaka finansieringskällorna? I vilka proportioner ska nationella resurser stå för utvecklings- och biståndskostnader jämfört med internationella?

Water Flickr DFID 2.0 Generic CC BY 2.0Det är precis det Norge och Guyana nu diskuterar i olika möten på FN:s högkvarter under olika paneldiskussioner vars deltagare är internationella experter från såväl icke-statliga organisationer, den privata sektorn och det civila samhället.

Det första fullständiga utkastet till förhandlingstext som resultat av dessa möten kommer att publiceras i februari 2015, och kommer att utforma grunden för de intensiva förhandlingarna som sedan kommer att äga rum inför konferensen i Addis Abeba.

Norge och Guyana påbörjade debatterna i november 2014, med fokus på dagens förändrande kontext gällande utvecklings- och biståndsfinansiering. Idag ser vi mycket mer politisk kraft i syd och öst, och beroendet av bistånd har minskat i alla utom de fattigaste länderna – en stor skillnad jämfört med tio år sedan.

En av de knivigaste frågorna är hur utvecklingsländer själva bäst kan prioritera utvecklingsåtgärder i sin egen budget, och hur de många nya medelinkomstländerna kan axla större ansvar för både sin egen och även andra länders utveckling.

Officiellt utvecklingsbistånd, strukturella reformer av internationella finansieringsinstitutioner, skuldannullering och utländska direktinvesteringar är några av de teman som för närvarande står under debatt.

Frågan om hur man bäst kan bekämpa illegala pengaflöden och skattesmitning, samt använda beskattning som en större finansieringskälla, kommer även att synas noggrannt.

Konferensen i Addis Abeba är en uppföljare till Monterreykonferensen i Mexico år 2002, och konferensen i Doha, Qatar, år 2008. Högt stående politiska representanter, statsöverhuvud, finansministrar, utrikesministrar och biståndsministrar kommer att samlas tillsammans med alla relevanta institutionella intressenter, icke-statliga organisationer och företagsledare. Konferensens ambitiösa mål är att säkra en stabil finansiering som möjliggör de kommande utvecklingsmålens fullföljning.