40 timmars globala militärutgifter = FN:s årsbudget för fredsbevaring

One day of world

One day of world

Maj 2014 – Då FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon konstaterar världen vara ”överbeväpnad och freden underfinaniserad”, kan man inte göra annat än att hålla med.

Samtidigt som det första världskrigets 100-årsdag ihågkoms världen över, tampas en stor del av världens länder samtidigt med en av de värsta ekonomiska kriserna någonsin. Men trots krisen fortsätter de militära utgifterna att stiga i många länder, allt emedan fredsförhandlingar i alltför många oroshärdar tycks förbli stillastående.

Varje dag spenderas minst 4,8 miljarder dollar globalt på militära utgifter. FN:s årsbudget för fredsbevarande operationer är däremot mindre än 8 miljarder per år. Med andra ord spenderar världen hela FN:s årliga fredsbevarande budget på vapen – på bara 40 timmar.

Såklart är fredsbevarande operationer endast en del av FN:s globala strävanden för fred – institutionsbyggande och diplomati, t.ex., utgör en stor del av organisationens arbete. Men generalsekreterarens uttalande klingar relativt milt inför det faktum att de globala militära utgifterna är så höga. Globala militära utgifter under en dag är nästan dubbelt så stora som FN:s hela årsbudget (som alltså inte är samma sak som den fredsbevarande budgeten).

”En så hög nivå av militära utgifter är mycket svår att förklara i en värld som sett det kalla kriget och som bäst genomgår en svår ekonomisk kris”, skrev Ban Ki-moon i ett nyligen publicerat debattinlägg. ”Ekonomer skulle kalla detta en alternativkostnad, ”opportunity cost”. Jag kallar det förlorade möjligheter för mänskligheten – ”human opportunities lost”. Investeringar i kärnvapen är speciellt mogna för drastiska nedskärningar.”

Då det senaste mötet för FN:s kommission för nedrustning avslutades den 25 april, uttryckte FN:s chef för nedrustning Angela Kane sin besvikelse och sorg för att man återigen inte kommit överens om ett slutdokument.
Många långtgående FN-processer för nedrustning är dock aktiva. FN:s konferens för nedrustning fortsätter i Genève i mitten av maj, medan – håll i dig- den ”tredje sessionen för den förberedande kommittén för ickespridningsfördragets översynskonverens 2015” precis påbörjats.

De spända relationerna mellan USA och Ryssland kan dessutom komma att försvåra ett avtal för kärnvapen ytterligare.

Men nedrustningssamtal och konferenser inom FN är inte bara nederlag och uppförsbacke. Handläggare har uppmuntrats av förra årets antagande av det historiska vapenhandelsavtalet, det första globala avtalet om konventionella vapen som pansarfordon och krigsfartyg. Och den 14 april organiserade den internationella fredsbyrån den globala kampanjdagen mot skenande militärutgifter.

Under ett seminarium som gick av stapeln i Genève, konstaterade Michael Møller, den danske chefen för FN:s kontor i Genève, att FN-stadgan förvisso ger stater en suverän rätt att besluta om sina militära utgifter. Men samtidigt stipulerar även artikel 26 i stadgan att FN:s medlemsstater måste arbeta för internationell fred och säkerhet ” med minsta möjliga uppoffring av världens mänskliga och ekonomiska tillgångar för rustningsändamål”.

”För FN innebär vapenhandelsavtalet ett löfte för minskat väpnat våld och färre konflikter, vilket kommer att ha en inverkan på miljoner civila varje år. Avtalet kan bidra till en mer fördelaktig miljö för FN:s arbete för fredsbevarande och fredsuppbyggande – samt arbetet för millenniemålen”, sade Møller.

Han betonade även det slående faktum att man med endast 7 % av de globala militära utgifterna kunde uppnå alla millenniemål.

Fakta talar för sig själv – mer ansträngningar behövs. De globala militära utgifterna uppgick till 1,75 triljoner dollar år 2013, vilket innebär en minskning på 1,9 % jämfört med 2012 enligt data från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut SIPRI den 14 april 2014. Däremot har denna minskning till stor del ägt rum på grund av en minskning på 7,8 % i USA:s budget för Irak. Globalt, då man bortser från USA, har de militära utgifterna ökat med 1,8 %. Afrikas utgifter ökade med 8,3 %, Mellanöstern med 4 % och Asiens med 3,6 %.

Kina bär ansvaret för en enorm del av Asiens ökning efter att ha ökat sina militära utgifter med 170 % under de senaste 10 åren. Kina har även utlyst en ökning på 12,2 % för 2014.

De höga militära utgifterna är en tragedi, inte minst eftersom summorna inverkar negativt på utvecklingsbiståndet och –arbetet. Väpnade konflikter i Afrika under åren 1990-2007 uppskattas ha kostat 300 miljarder dollar, vilket motsvarar den totala summan bistånd till kontinenten. Väpnade konflikter kostar Afrika 18 miljarder per år och de konfliktdrabbade ländernas ekonomier sjönk med 15 % per år.

Vad betyder de gigantiska summorna?

  • För kostnaden för upprätthållandet av världens kärnvapenarsenal per minut, kunde 427 ton livsmedel inhandlas
  • Kostnaden för en stridsvagn är lika med 2 miljoner myggnät
  • Kostnaden för ett stridsplan är lika med 4600 klassrum
  • Kostnaden för ett krigsfartyg är lika med 38 000 brunnar eller vattenkranar

Globala militära utgifter 2013

  • $ 1,75 triljoner
  • 2,5 % av global BNP
  • 12 gånger allt officiellt bistånd (ODA, Official Development Aid)

Källor:
UNRICs faktablad om nedrustning: http://www.unric.org/en/unric-library/29029
UNODA, FN-sekretariatets avdelning för nedrustning: http://www.un.org/disarmament/