November 2015 – Klimatjargongen kring FN:s toppmöte i Paris som påbörjas den 29 november har sakta men säkert fått ett eget liv, och det är inte alltid lätt att hänga med i akronymdjungeln. UNRIC har samlat in de vanligaste frågorna – allt du velat veta om COP21!
Varför kallas FN:s klimattoppmöte COP21?
FN:s klimattoppmöte i Paris talas ofta om som COP21. COP kommer från det engelska namnet ”Conference of the Parties”, konferensen mellan länder som anslutit sig till konventioner under organet UNFCCC (FN:s konvention om klimatförändring). UNFCCC är ansvarigt för klimatfrågor och baserat i Bonn, Tyskland. Klimattoppmötet är den 21:sta gången COP sammanträder, och även det 11:e mötet mellan de anslutna till Kyotoprotokollet. COP möts varje år för att fatta beslut som främjar implementeringen av konventionen och bekämpar klimatförändringen. COP 21 kommer att gå av stapeln samtidigt som CMP11, det elfte mötet mellan parterna i Kyotoprotokollet, som överser implementeringen av Kyotoprotokollet och besluten fattade för att öka på dess effektivitet.
Var och när kommer COP 21 äga rum?
FN:s klimattoppmöte i Paris, COP 21, kommer att äga rum mellan den 30 november till den 11 december 2015 på en plats kallad Paris-Le Bourget.
Vem deltar i konferensen?
45 000 deltagare väntas delta, bland dem delegater för FN:s medlemsländer, observatörer, det civila samhället och journalister. 20 000 personer kommer att ackrediteras officiellt och ha tillträde till konferensen. De som inte ackrediterats kommer trots det att kunna delta i debatter, besöka utställningar och delta i samtal och filmvisningar i det civila samhällets område som byggs upp nära konferenscentret.
Kommer mötet i Paris att lösa problemet med klimatförändringen?
Det finns ingen magisk eller snabb lösning på klimatförändringen. Klimatförändringen vi står inför är en av de mest komplexa utmaningar världen någonsin mött. Men klimatförändringen har nu nått toppen på den globalal prioritetsagendan, och såväl länder som den privata sektorn, civilsamhället, religiösa ledare och individer, vill se åtgärder. Inför mötet i Paris har 155 länder utlyst sina nationella klimatmål (INDCs) som täcker närmare 90 % av de globala utsläppen. Ett avtal i Paris blir inte slutpunkten, men ett avtal kan utgöra vändpunkten för hur alla länder, tillsammans, agerar under ett överenskommet, juridiskt ramverk som utstakar vägen för en minskning av den globala temperaturhöjningen till mindre än 2 grader Celsius – det internationellt överenskomna målet.
Varför pratar man om en begränsning på två grader Celsius?
Målet med att begränsa temperaturhöjningen till 2 grader Celsius innan slutet på detta århundrade enades man för första gången om under FNs klimattoppmöte i Köpenhamn år 2009, och senare även av alla länder under Cancuns klimatkonferens år 2010. Målet erkänner att klimatförändringen redan äger rum, men gör även att vi undviker de värsta konsekvenserna av ett uppvärmt klimat. Den mellanstatliga panelen för klimatförändring (IPCC) har framlagt olika scenarion beroende på nivån av åtgärder som vidtas. Om inget görs, och världen fortsätter på samma kurs som idag, riskerar vi en temperaturhöjning på fyra grader Celsius innan slutet på detta århundrade. Temperaturen stigit omkring 0,85 grader på grund av koldioxidutsläppen som pumpats ut i luften hittills, och redan denna relativt blygsamma temperaturhöjning har haft allvarliga konsekvenser: nästan hälften av all is på Arktis har smält, miljontals hektar skog på den amerikanska västkusten har dött på grund av parasitinfektioner som en följd av den ökade värmen, och en del av glaciärerna på västra Antarktis har börjat sönderfalla. Även om koldioxidutsläppen skulle stoppas helt från och med imorgon dag, skulle temperaturen fortsätta stiga med omkring 0,5 grader.
Finns det fortfarande tid att göra något?
Ja, enligt en rapport av FN:s klimatpanel IPCC. Enligt den kan temperaturhöjningen fortfarande begränsas till under 2 grader Celsius, men vi måste agera snabbt, alla länder måste delta och likaså alla samhällets sektorer. Ju längre vi väntar desto dyrare och svårare blir det att begränsa klimatförändringen.
Tog inte den globala uppvärmningen slut år 1998?
Detta påstående baseras på Hadley Center’s rapport som visade en ökning på 0,02 grader Celsius av genomsnittstemperaturen mellan 1998 och 2008. Den har framförts vitt och brett av klimatskeptiker och felaktigt tolkats som att den globala uppvärmningen avstannat. Men denna statistik inkluderade inte Arktis, där temperaturen stigit avsevärt under de senaste åren. Den 21:sta århundradet har sett det högsta antalet temperaturrekord någonsin. 2014 gick till historien, och kommer snart att bräckas av 2015.
Vad händer om länder inte når en överenskommelse i Paris?
Utan ett globalt avtal kommer det att bli svårare, om inte omöjligt, att leda det internationella samarbetet i kampen mot klimatförändring. Eftersom klimatförändringen inte respekterar nationella gränser, skulle vår kapacitet att begränsa den till relativt säkra nivåer minskas avsevärt.
Vad är INDCs för något?
INDCs står för det engelska uttrycket ”Intended Nationally Determined Contributions” och är nationella klimatmålsättningar som framlagts av alla länder inför COP21. De visar hur, och med hur mycket, länder kommer att minska på sina utsläpp, samt de åtgärder som måste vidtas för att uppnå dessa resultat. Vissa utvecklingsländer har framlagt två versioner av sina mål: ett i vilket de framlägger vad de kan göra på egen hand, och ett annat där de framlägger vad de kan åstadkomma med finansiellt stöd. En lista över INDCs hittar du här.
Hur kommer toppmötets resultat att se ut?
Mötet i Paris måste resultera i ett avtal som erbjuder ett juridiskt ramverk för en väg framåt. Dessutom kommer Parisresultatet att inkludera de nationella klimatmålsättningarna, kända som INDCs (Intended Nationally Determined Contributions), som länder frivilligt framlagt. Dessa utgör grunden för arbetet för att minska på utsläppen och stärka motståndskraften inför klimatförändringens konsekvenser. Paris-toppmötet skall även inkludera ett trovärdigt ekonomiskt paket. Många utvecklingsländer kommer att behöva internationellt samarbete, däribland finansiering och teknologi, för att klara övergången till en framtid med förnybar energi. Som en del av detta paket kommer utvecklade länder att måsta framlägga hur de kommer att förverkliga sina löften om 100 miljarder per år efter 2020 för att stödja utvecklingsländerna.
Kommer avtalet att vara lagligt bindande?
Avtalet självt är ett juridiskt instrument som ledsagar den internationella processen mot klimatförändringen vidare. Förhandlingar pågår gällande avtalets exakta ekonomiska och förebyggande förbindelser juridiskt sett. INDCs påvisar vad länder redan är beredda att göra – de är en frivillig process nedifrån uppåt.
Hur kommer det ekonomiska paketet att se ut?
I Köpenhamn lovade utvecklade länder 100 miljarder per år till utvecklingsländerna för klimatfinansiering från och med 2020. En del av pengarna, men inte den hela summan, har redan mobiliserats. Såväl utvecklade som utvecklingsländer måste ta del av en konsultativ, politiskt trovärdig process för att definiera denna ekonomiska målsättning. Finansieringen måste utbetalas på ett balanserat sätt och adressera såväl en förebyggande som anpassande aspekt. Dessutom måste utvecklingsländer göra det främsta arbetet och utöka sitt stöd för finansieringen av post-2020. Offentliga finanser bör spela en katalyserande roll för att mobilisera de mycket större flöden av privata investeringar som behövs för att förändra den globala ekonomin mot lägre koldioxidutsläpp och större motståndskraft.
Global uppvärmning är väl ett naturligt fenomen?
Ja, i viss mån. Klimatet självt är en komplex modell och varierar enligt många olika faktorer. Solens aktivitet, vulkanutbrott, havsströmmar… alla påverkar de klimatet på kort sikt, och i vissa fall även lång sikt. Men idag är mänskligheten den största drivkraften för klimatets uppvärmning, något som aldrig hänt tidigare.
Har inte den globala uppvärmningen även positiva sidor?
Det är sant att varmare vintrar har kortsiktiga fördelar som t.ex. lägre energikonsumtion. Men på lång sikt har de varmare vintrarna många negativa konsekvenser. Mildare vintrar kommer att påverka jordmånen och våra åkrar genom att den underliggande vattennivån sjunker. Varmare vintrar rubbar ekosystem och riskerar även att sprida sjukdomar då inte vintern tar kål på vissa insekter som fungerar som smittobärare.
Debatteras inte klimatförändringen fortfarande forskare emellan?
Det finns inte längre en debatt gällande om den globala uppvärmningen existerar eller inte, åtminstone inte inom det vetenskapliga samfundet. Det råder stor samstämmighet bland experter: 90 % anser att ökningen av den globala temperaturen är alarmerande och ett bevisat faktum, och 82 % är eniga om att uppvärmningen är starkt länkad till mänsklig aktivitet.
