COP26: Alla dessa förkortningar?!

Planeten Jorden
Foto: Nasa Källa: Unsplash

Om du har följt FN:s arbete har du säkert lagt märke till uppsjön av akronymer, förkortningar och den allmänna jargong som i ett överflöd finns i organisationen.

Om du dessutom inte är en inbiten miljöfantast kommer orden som används i samband med COP26 (ett klassiskt exempel i sig), förmodligen förvirra dig.

Det är okej! Vi vet om det!

Därför har vi tagit fram en praktisk guide som ska hjälpa dig att förstå några av de nyckelord som du kommer att höra när klimatkonferensen drar igång.

COP26

Låt oss börja med namnet på själva evenemanget, COP26.

COP26
Källa: Unsplash

I lekmannatermer är detta den 26:e klimatkonferensen som FN håller i. Officiellt, kallas dock detta för den 26:e konferensen för parterna (på engelska: Conference of the Parties), som alltså är förkortat ’COP’. Detta är FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). Men låt oss bryta ner det lite till…

UNFCCC bildades efter 1992 FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio (ofta kallat Earth Summit). Det uttalade syftet med UNFCCC var att minska växthusgaserna för att förhindra farliga klimatförändringar orsakade av mänsklig aktivitet.

Konferenser för parterna i konventionen, eller COP:s, är de formella möten som har ägt rum varje år sedan 1995, förutom år 2020. COVID-19 pandemin orsakade nämligen att COP26 försenades med ett år.

SDG

Det finns 17 sammanlänkade Sustainable Development Goals, eller SDG:s, som fokuserar på utmaningar som sträcker sig från tillgång till ren energi, fattigdomsminskning och ansvarsfull konsumtion.

Tillsammans utgör SDG:s 2030 Agendan för hållbar utveckling. Detta är FN:s plan för fred och välstånd för människor och planeten.

SDG poster svenska

Klimatförändringar är ett av målen (SDG 13), men det blir allt tydligare att klimatförändringarna spelar en roll i många – om inte alla SDG:s – och att det kommer att vara omöjligt att uppnå Agenda 2030 utan kraftiga åtgärder för att ta itu med problemet.

NDC

Denna förkortning står för National Determined Contribution, den detaljerade plan som enskilda länder är skyldiga att göra, enligt Parisavtalet. Planen ska visa hur länder ska minska mängden av skadliga växthusgaser som de släpper ut. Alla länder förväntas revidera sina NDC:s för att återspegla större ambitioner.

För närvarande är dessa planer inte tillräckliga för att hålla den globala uppvärmningen till 1,5° Celsius över förindustriella nivåer. I år finns det därför ett ökat tryck på länder att kraftigt höja sin ambitionsnivå.

Netto-noll

Enkelt uttryckt innebär netto-noll att minska utsläppen till så nära noll som möjligt. Detta kan till exempel ske genom att gå mot en grön ekonomi och ren förnybar energi, där de eventuella återstående utsläpp kan bli återupptagna av hav och skogar.

Praktiskt taget har alla länder anslutit sig till Parisavtalet om klimatförändringar, som kräver att den globala temperaturen ska hållas till 1,5°C.

Om vi fortsätter att pumpa ut de utsläpp som orsakar klimatförändringarna kommer dock temperaturerna att fortsätta stiga långt över 1,5 grader, till nivåer som hotar människors och planetens liv.

Det är därför ett växande antal länder gör åtaganden att uppnå ”netto-noll”-utsläpp till 2050. Det är en stor uppgift som kräver ambitiösa åtgärder som börjar redan nu.

1,5 grader Celsius

Du kommer att höra ”målet på 1,5 grader Celsius” ofta under COP. I en rapport från 2018 fann en IPCC-rapport, granskad av tusentals forskare och regeringar, att en begränsning av den globala temperaturökningen till högst 1,5°C över förindustriella nivåer (i mitten av 1700-talet), skulle hjälpa oss att undvika det värsta klimatet påverkar och upprätthåller ett levande klimat.

Översvämning
Fotograf: Kelly Sikkema Källa: Unsplash

Enligt de senaste uppgifterna har vår värld redan värmts upp mellan 1,06 till 1,26 över förindustriella nivåer. Även om nuvarande löften uppfylls, skulle vi därför fortfarande vara på väg att nå 2,7°C detta århundrade.

Detta skulle innebära en ”klimatkatastrof” som betonats av FN:s generalsekreterare, med en möjlig kollaps av ekosystem och livet som vi känner det.

IPCC

Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) är FN:s organ som ska bedöma vetenskapen relaterad till klimatförändringar. Panelen skapades år 1988 av Världsmeteorologiska organisationen (WMO) och FN:s miljöprogram (UNEP).

Målet för IPCC är att förse regeringar på alla nivåer med vetenskaplig information som de kan använda för att utveckla klimatpolitik.

IPCC-rapporter utgör också viktig kunskap som används i de internationella klimatförändringsförhandlingarna som kommer att äga rum under COP26. En stor rapport som släpptes i augusti visade att om det inte sker snabba, varaktiga och storskaliga minskningar av växthusgasutsläpp, inklusive CO2 och metan, kommer målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5C att vara utom räckhåll.

Klimatfinansiering

I stora drag avser klimatfinansiering de pengar som behöver spenderas på en hel rad aktiviteter för att minska de utsläpp som orsakar klimatförändringarna. Pengarna ska också användas för att hjälpa människor att anpassa sig till och bygga motståndskraft mot effekterna av klimatförändringar som redan sker.

Det kan involvera lokal, nationell eller transnationell finansiering, som kan hämtas från offentliga, privata och alternativa finansieringskällor. Klimatfinansiering är avgörande för att ta itu med klimatförändringarna, eftersom storskaliga investeringar krävs för att avsevärt minska utsläppen. Detta gäller särskilt de sektorer som släpper ut stora mängder växthusgaser.

Utsläpp
Fotograf: Marek Piwnicki Källa: Unsplash

Under 2009, under COP15 i Köpenhamn lovade rika nationer att kanalisera 100 miljarder dollar per år till mindre rika nationer till 2020, för att hjälpa dem att anpassa sig till klimatförändringarna och mildra ytterligare temperaturhöjningar.

Löftet har fortfarande inte infriats – klimatfinansiering till utvecklingsländer uppgår för närvarande till cirka 80 miljarder dollar. Därför kommer klimatfinansiering att vara en av de största diskussionsfrågorna under COP26.

SBTi

Detta står för det FN-stödda Science Based Target-initiativet. Företag som ansluter sig till initiativet sätter vetenskapsbaserade utsläppsminskningsmål, vilket gör dem bättre rustade att tackla klimatförändringarna och göra dem mer konkurrenskraftiga i övergången till en ekonomi med netto-noll.

Vetenskapsbaserad målsättning har blivit en vanlig affärspraxis, och företag spelar en viktig roll för att minska de globala utsläppen av växthusgaser och stödja genomförandet av landets åtaganden.

Naturbaserade lösningar

Naturbaserade lösningar är åtgärder för att skydda, hållbart hantera och återställa naturliga och modifierade ekosystem som hanterar samhälleliga utmaningar effektivt och adaptivt. Dessa ska främja människors välbefinnande och den biologisk mångfalden.

Naturbaserade lösningar är en viktig del av den övergripande globala ansträngningen för att uppnå målen i Parisavtalet. De är viktiga komplement till minskningen av koldioxidutsläpp, minskningen av riskerna för klimatförändringar och att etablerar klimattåliga samhällen.

Exempel på detta inkluderar massiva trädplanteringsprogram som absorberar kol och ger skydd mot intensiva nederbörd. Även återuppbyggnaden av mangroveskogar ger effektiva och billiga naturliga barriärer mot kustöversvämningar och kusterosion.

G20

Generalsekreteraren António Guterres
Foto: UN Photos

The Group of 20 (G20) är ett mellanstatligt forum som omfattar de flesta av världens största ekonomier: 19 nationer plus den Europeiska unionen (EU). Dessa arbetar för att ta itu med viktiga frågor relaterade till den globala ekonomin, såsom internationell finansiell stabilitet, begränsning av klimatförändringar och hållbar utveckling.

FN:s generalsekreterare har klargjort att klimatåtgärder måste ledas av G20-nationer, som tillsammans står för cirka 90 procent av världens bruttoprodukt. Dessa står även för 75-80 procent av den internationella handeln och två tredjedelar av världens befolkning.

G20-ländernas engagemang under COP26 är avgörande för att bromsa växthusgaser och stoppa klimatförändringarna.