Den internationella kampen mot förfalskade varor

Flickr / Reallyboring / 2.0 Generic (CC BY-NC-SA 2.0)

Flickr / Reallyboring / 2.0 Generic (CC BY-NC-SA 2.0)

Vi löper alla en risk vid inköp av förfalskade eller ineffektiva produkter som kan ha plagierats eller förfalskats. Förfalskning, ett brott som berör nästan alla på ett sätt eller annat, utgör ett allvarligt hot mot konsumenters hälsa och säkerhet, eftersom förfalskade varor lätt kan leda till skador – och i värsta fall även döden.

Till exempel är förfalskade mediciner ett ökande problem. Kriminell aktivitet inom området är en stor marknad – och försäljningen av förfalskade mediciner från de östra delarna av Asien och Stilla Havet mot Sydostasien och Afrika uppskattas till omkring 5 miljarder dollar per år. Och inte minst har förfalskade mediciner funnits innehålla, i bästa fall, noll aktiva ingredienser, och i värsta fall okända och skadliga kemikalier.

Bilringar, bromsklossar, flygplansdelar, elektriska konsumentvaror, mjölkersättning och barnleksaker är bara några andra exempel på de många varor som förfalskas idag.

Förfalskningens konsekvenser kommer sällan till ytan, och då man synar närmare bakom kulisserna uppdagas även en hel rad etiska problem. Utnyttjande av arbetskraft, bristande arbetsskydd, smuggling av migranter eller hot mot utrotningshotade arter och miljöförorening är några exempel på vad som kan ligga bakom förfalskningsindustrin.

En ny global kampanj av FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå UNODC har lanserats idag för att öka medvetenheten bland konsumenter gällande omsättningen av förfalskade varor som uppgår till 250 miljarder varje år.

Kampanjen strävar till att informera konsumenter om de risker som medföljer då man köper förfalskade varor, samt det faktum att pengarna kan gå direkt i fickorna på den organiserade brottsligheten – för att inte tala om den direkta risken för konsumentens egen hälsa och säkerhet.

Som UNODC:s exekutiva chef Yury Fedotov konstaterar: ”Jämfört med andra former av brott som t.ex. smuggling av narkotika, är produktionen och distributionen av förfalskade varor en lågrisk/höginkomstmöjlighet för kriminella. Förfalskning föder pengatvätt och uppmuntrar korruptionen. Det finns även bevis för inblandning i droghandeln och andra allvarliga former av brottslighet.”

Kriminella grupper använder sig av liknande rutter och modus operandi för att förflytta förfalskade varor som drogsmugglarna, vapen- och människohandlarna. År 2013 uppdagade UNODC och världsorganisationen för containerkontroll (CCP, World Customs Organization Container Control Programme ) förfalskade varor i mer än en tredjedel av de kontrollerade containers, även om den primära måltavlan för kontrollerna var droger.