9 oktober 2012 – En grupp av FN-experter för mänskliga rättigheter har uppmanat EU-ländernas regeringar att ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna då de ekonomiska reformerna planeras.
”Stater måste vidta åtgärder för att ett maximum av de resurser som står till förfogande tryggar respekt, skydd och implementering av mänskliga rättigheter”, sade FN:s specialrapportör för extrem fattigdom och mänskliga rättigheter, Magdalena Sepúlveda. ”Detta innebär även att tillräckliga resurser mobiliseras och används för att de människor som lever i extrem fattigdom skall åtnjuta fulla mänskliga rättigheter.”
”Därför”, betonade hon, ”måste stater trygga budgetära resurser så de inte hotas av framtida sparpaket. De måste även binda sig till att skapa ramavtal som försäkrar att dessa resurser inte faller i händerna på kollapsande finansiella firmor.”
Som ett svar på den så kallade Liikanen-rapporten, som rekommenderar ett antal åtgärder för att skydda skattebetalare mot kommande sparpaket och för att undvika att det finansiella systemet drabbas av ytterligare chocker, uppmanade experterna EU-myndigheter att försäkra att vitala statliga medel inte används för att rädda kollapsande finansiella institutioner i framtiden.
Från 2008 till 2011 har de europeiska länderna förbundit 4500 miljarder euro (som motsvarar 37 % av EU:s totala output) för att rädda deras finansiella institutioner. ”Sådana summor av extra och oförutsedda utgifter har försatt regeringar i skuldkriser, och har, i många fall, skapat odrägliga umbäranden för medborgarna – speciellt för dem som redan lever i fattigdom”, sade Sepúlveda.
Den oberoende experten för främjandet av demokrati och ett jämlikt världssamfund, Alfred de Zayas, uttryckte sin oro för ”den ökande tendensen inom EU att bortse från de grundläggande orsakerna för problemet och endast söka tillflykt i så kallade instramningstilltag som inte endast försätter de nuvarande medborgarnas, men även de kommande generationernas, välfärdssystem i fara.”
”Det existerar fullständigt genomförbara alternativa lösningar till den finansiella krisen, som till exempel att reducera den så kallade ”försvarsbudgeten” eller att märkbart minska på alla militära utgifter”, betonade de Zayas.
