Hårfin gräns mellan smuggling och handel

human trafficking2

human trafficking2

24.6.2015 – Världen måste uppmärksamma människohandelns offer och deras rättigheter, säger Maria Giammarinaro, FN:s specialrapportör i frågor som gäller människohandel, i sin nya rapport.

Medan en person som smugglats tar sig över gränser utan krävda inresedokument, oftast på egen begäran, är de som utsätts för människohandel (trafficking) offer för exploatering mot sin vilja. Offren utnyttjas ofta sexuellt, i slavarbete eller t.ex. inom organhandeln.

Missuppfattningar kring dessa båda fenomen kvarstår än idag, och kan ha allvarliga politiska följder. Inte alla fall är heller svarta eller vita, antingen eller.

”Långt ifrån alla migranter är utsatta för människohandel. Däremot är en stor del av dem det, men ses inte som offer av de nationella myndigheterna”, säger Giammarinaro. Hon uppmanar i sin rapport medlemsländerna att de är bundna till att säkra koherens mellan anti-trafficking –politik å ena sidan, och migrations- och asylpolitik å den andra.

”En stor del av migranter löper stor risk att falla offer för människohandlare, speciellt då de tvingats lämna sina länder som följda av konflikt, våld, förföljelse, tortyr, andra brott mot de mänskliga rättigheterna, eller fattigdom”, varnar specialrapportören.

”Migranter  kan lätt utsättas för människohandel på grund av sin sociala sårbarhet”, noterar rapportören vidare. ”Migranter fråntas ofta sina ägodelar under resan, de utsätts för inhuman behandling under sin vistelse i transitländer, kvinnor och flickor utsätts ofta för våldtäkt, och de löper stor risk att utnyttjas inom jordbruk, byggnadsarbete, hushållsarbete, turismindustrin eller prostitution då de en gång anlänt till sin destination.”

Kampen mot trafficking, tvångsarbete och slaveri försvåras ytterligare som en följd av kriminalisering och internering av migranter, samt av restriktiv migrationspolitik, noterar rapporten.