‘International Equal Pay Day’ är en uppmaning till konkret handling

För andra gången uppmärksammas kampen för att uppnå lika lön för arbete av lika värde. ’International Equal Pay Day’, som firas den 18 september, utgör en viktig milstolpe för mänskliga rättigheter och ökad jämställdhet.

Med utgångspunkt i FN:s arbete för att stärka mänskliga rättigheter och minska alla former av diskriminering, understryks nu behovet av att integrera genus- och rättighetsperspektiv i strävan mot en mer jämlik ekonomisk utveckling.

Målet med ’International Equal Pay Day’ är väl sammanvävt med genomförandet av Agenda 2030 och lyfter särskilt fram målområde 5 ”Jämställdhet” och målområde 8 ”Anständigt arbete och ekonomisk tillväxt” som viktiga frågor.

Trots väldefinierade mål är utvecklingen mot lika lön för lika arbete dock fortfarande långsam. Kvinnor är ekonomiskt missgynnade på samtliga kontinenter och den globala inkomstskillnaden mellan män och kvinnor uppskattas till 23 procent. De strukturella och ojämlika maktförhållandena kvinnor och män emellan – särskilt i fråga om resurstillgång – fortsätter att begränsa kvinnors, flickors och andra minoriteters möjligheter.

Norden

I de nordiska länderna har ekonomiska klyftor mellan kvinnor och män minskat kraftigt över tid. Betydande löneskillnader kvarstår dock, vilket understryker behovet av att skala upp konkreta insatser för förändring.

I Norge ligger löneskillnaderna mellan heltidsjobbande män och kvinnor kvar på 20 procent, och i Sverige motsvarar kvinnors genomsnittliga månadslön 90,2 procent av männens.

Obetalt omsorgs- och hushållsarbete och deltidstjänster

Forskning har visat att nyckelfaktorer som bidrar till att upprätthålla löneskillnaderna mellan kvinnor och män är grundade i den könsbaserade hierarkiska strukturen på arbetsmarknaden. Kvinnors arbete och kvinnodominerade yrken är fortsatt undervärderade.  Studier visar även att löneskillnader utvecklas vid omsorg av unga barn. FN:s generalsekreterare, António Guterres, understryker att situationen har förvärrats till följd av den globala pandemin.

”COVID-19 synliggjorde en stor orättvisa: bristen på kompensation för arbetet med barnuppfostran och omsorgsarbete, vilket i stor utsträckning görs av kvinnor.”

I Sverige arbetar var tredje kvinna deltid, jämfört med var tionde man. En huvudorsak är att det saknas relevant heltidsanställning för kvinnor. Därefter följer kvinnors överrepresentation i hushållsarbete såsom barn- och äldreomsorg som orsak för deltidsarbete.

Politiska initiativ, till exempel främjandet av en familjepolitik som möjliggör en jämlik tillgång till extern barnomsorg, underlättar en hållbar balans mellan arbete och privatliv. I Norden har sådana initiativ visat sig vara framgångsrika. På global nivå är möjligheterna mer sällsynta.

Jämlik politisk representation för lika lön

Trots att en stigande politisk representation för kvinnor långsamt har bidragit till en ökad strävan efter lika lön och jämställdhet, förblir den övergripande politiska arenan mansdominerad.

Utan en jämlik politisk representation kommer framsteg inom jämställdhet att stagnera, inte minst vad gäller kvinnors ekonomiska deltagande och lika möjligheter.

Progressiv lagstiftning är en viktig del i skapandet av incitament för att främja lika möjligheter och löner. Likaså är behovet av förändring av normer och attityder kring den relativa mängden obetalt hushållsarbete och det värde som tillskrivs kvinnodominerade yrken.

Att uppnå lika lön för lika arbete är en milstolpe i kampen för ökade mänskliga rättigheter och jämställdhet. ’International Equal Pay Day’ påminner oss om den långa väg som återstår för att nå jämlika löner. Men dagen kan även ses som en direkt uppmaning till konkreta åtgärder på alla samhällsnivåer – i alla regioner av världen.

Visste du att?

  • Kvinnor tjänar 77 cent för varje dollar som män tjänar för arbete av lika värde – med en ännu större löneskillnad för kvinnor som har barn.
  • I denna takt kommer det att ta 257 år att jämna ut den globala löneskillnaden mellan män och kvinnor.
  • Andelen kvinnor är högst inom lågavlönade yrken med större arbetsrelaterade risker, och underrepresenterade i beslutsfattande roller.
  • Kvinnor utför minst två och en halv gånger mer obetalt hushålls- och omsorgsarbete än män.