Månadens nordiska profil – Mogens Lykketoft, president för FN:s generalförsamling

NewsletterLykketoft

NewsletterLykketoft

September 2015 – Mogens Lykketoft fick en flygande start då han tillträdde som president för FN:s 70:e generalförsamling som öppnades på måndagen den 14 september. Denne tidigare utrikesminister, finansminister och talesman för socialdemokraterna i Danmark blir nordens första president för generalförsamlingen sedan Jan Eliasson år 2005.

Vad tror du blir din största utmaning som president för generalförsamlingen?

”Det är väldigt svårt att svara på, eftersom det är så stora frågor som skall lyftas ur alla FN:s huvudområden. Utveckling, fred, säkerhet och mänskliga rättigheter. Men de är klart att den första saken på dagsordningen är de globala hållbarhetsmålen med det toppmöte som startar den 25 september – genast efter att påven har adresserat generalförsamlingen.”

Påven kommer i samband med sin encyklika, eller lärobrev, att tala om klimatfrågor. Det är den första gången i den katolska kyrkans historia ett lärobrev tillägnas enbart klimat- och miljöfrågor.

”Det är ett väldigt ambitiöst försök för att utforma en plan för hur vi kan föra en politik som både utrotar global fattigdom inom loppet av de kommande 15 åren, och samtidigt säkra att det sker på ett hållbart sätt. Det är väldigt uppmuntrande att det ser ut som att alla medlemsländer vill erkänna de 17 utsatta målen för hållbar utveckling.”

Hållbarhetsmålen är väldigt konkreta, men vad är kriterierna för framgång?

”För fem år sedan trodde man inte att FN skulle kunna enas om så omfattande målsättningar, men det har man lyckats med. Det är både fint och överraskande – och klimatttoppmötet i Paris i december kommer att vara det första och avgörande provet på om parterna även kan leverera.”

Lykketoft at the GA insert. UN Photo Mark GartenLykketoft betonar att hållbarhetsmålen är en helt annan typ av förklaring än millenniemålen. Förutom en mer offensiv miljö- och klimatpolitik innefattar de även bekämpandet av fattigdom överallt i världen, och inte bara i form av ekonomisk tillväxt utan även genom omfördelning av resurser både nationellt och internationellt.

”Det är en enorm uppgift, och det kan aldrig förväntas att den skall kunna finansieras genom traditionellt utvecklingsbistånd.”

Möter FN motvind i de nordiska länderna? Många av de nordiska länderna har skurit ned på sitt utvecklingssamarbete i sin budget, inte minst Finland.

”Ja, det kan man säga. Det är dramatiska nedskärningar Finland gjort, men den danska likaså. Det är bekymmersamt.”

Kanske de nordiska länderna även möter motvind inom FN? De nordiska kandidaterna för en plats i säkerhetsrådet har inte varit framgångsrika – inte heller i FN:s människorättsråd. Hur ser du på detta – har Norden blivit irrelevant i FN-sammanhang?

”Det är klart att vi haft motvind i samband med de val du nämner, och det blir självklart spännande att se om Sverige lyckas bli invalt i säkerhetsrådet nästa gång. Jag är såklart väldigt tacksam för att vi, då jag lanserades som presidentkandidat, genast hade en enig femkant i Norden. Det gjorde det betydligt lättare att få resten av den västliga gruppen att stötta förslaget. Men det är klart: FN ser annorlunda ut än det gjorde för tio år sedan. Det är många nya länder som kanske inte har så nära förbindelser och varma känslor gentemot de nordiska länderna.”

Står Norden starkare som enat, eller har den nordiska dynamiken föråldrats på grund av EU-medlemskapet?

”Jag tror att det är fortsatt viktigt att de nordiska länderna, så länge de är eniga, upprätthåller en gemensam position som en progressiv kraft för att stödja FN:s principer – både då det gäller utveckling, konfliktlösning och mänskliga rättigheter. På dessa områden har vi haft en framgångsrik, samstämmig position och vi har haft framträdande gemensam roll i FN. De är områden jag hoppas vi kan fortsätta enas kring.”

FN står snart inför valet av en ny generalsekreterare då Ban Ki-moons mandat löper ut. Har du någon aning om vem det blir?

”Nej, det har jag inte. Men jag vet att det är en stark önskan bland medlemsländerna om att generalförsamlingen också skall kunna delta i nominerings- och valprocessen. Det har inte varit möjligt tidigare, då man vetat att det i sista hand är de permanenta medlemmarna av säkerhetsrådet som måste enas om vem som skall bli den nya generalsekreteraren. Men det är inte desto mindre en stark önskan som jag delar – FN:s medlemskrets borde få möjligheten, även inom generalförsamlingen, att intervjua kandidater.”

Artikeln ingår i UNRIC:s nordiska nyhetsbrev för september 2015. Resten av artiklarna hittar du här.

E SDG Goal 01 RS