Världslivsmedelsprogrammet WFP lider allvarlig brist på stöd – och som konsekvens, livsmedelsreserver – för sin verksamhet i DR Kongo. WFP har redan tvingats skära ned på matransoner i flyktingläger för internt fördrivna personer i landets östra delar. Tillståndet är så allvarligt att livsmedelsbiståndet kommer att avbrytas totalt inom de kommande månaderna.
Många familjer har redan länge hankat sig fram på halva ransoner, vilket har gjort att WFP har kunnat fortsätta sitt bistånd i andra delat av landet också. Det har varit en nödlösning, långt från idealet.
Utan WFP:s stöd skulle ett stort antal kvinnor tvingas ta sig ut i skogen för att hugga ved för bränsle och för försäljning, trots den överhängande risken för kidnappning och våldtäkt.
De kvinnor som tvingats ta sig ut i skogen har i vissa fall betalat en ”skatt” på 200 kongolesiska frang (ca 2 kronor) för skrupellösa gangsters som, enligt vissa påståenden, tillhör de lokala säkerhetsstyrkorna. De som borde bistå de försvarslösa, utnyttjar dem istället.
Runt staden Goma finns fem flyktingläger med mer än 150 000 invånare. I norra Kivu –provinsen finns mer än 900 000 internt fördrivna, och WFP har bidragit med livsmedelsbistånd åt en halv miljon människor i norra Kivu.
Men från och med nästa månad kommer WFP:s matförråd i Goma att sina. Eftersom livsmedelstransporterna till de avlägsna regionerna tar en mycket lång tid, kommer nästa försändelse –tack vare ett bidrag på 30 miljoner dollar av USA – inte att komma fram förrän mars eller april.
WFP kommer därför inte att ha något annat val än att ransonera sin mat till de mest sårbara i lägren, som föräldralösa och ensamma barn, handikappade, åldringar och nyanlända.
Stridigheterna mellan FARDC (den kongolesiska armén) och M23 troddes vara avslutade då den senare kapitulerade. Men med många halvmilitanta grupperingar och gerillan i östra Kongo förblir fred något flyktigt och skört.
