I många av världens länder står klimathotet högt på agendan. Världsnyheter som skildrar översvämningar, bränder och extremväder har dominerat i media under året. Trenden kulminerade när IPCC publicerade sin oroväckande rapport.
Under oktober hålls FN:s årliga miljö- och klimatkonferens, COP26. Konferensen uppmärksammar världssamfundets gemensamma ansvar att hitta lösningar till det globala hotet.
Men parallellt med ett växande fokus på klimat och miljö, tycks världssamfundet ha missat en viktig fråga; att skydda miljöaktivister från hot, trakasserier och dödligt våld.
2020 markerar det hittills dödligaste året för miljöförsvarare. Detta visar bland annat en rapport från den internationella civilsamhällsorganisationen Global Witness. I publiceringen uppges att 277 miljöförsvarare förlorade sitt liv under 2020, vilket motsvarar ungefär fyra personer i veckan. Samtidigt finns det ett stort mörkertal.
Pearl Mulkerrins, som arbetar som rådgivare inom mänskliga rättigheter på Svenska FN-förbundet, är oroad av våldsupptrappningen.
”Det är hög tid att kopplingen mellan klimatkrisen och brotten mot miljöförsvarare uppmärksammas och att vi agerar”, sägen hon i en artikel publicerad av Svenska FN-förbundet.
Miljörättsaktivisters roll för mänskliga rättigheter
Miljöförsvarare, eller miljörättsaktivister, spelar ofta en viktig roll för tillgången till lokala resurser. De verkar ofta för att upprätthålla de mänskliga rättigheterna till liv, hälsa, mat, bostad, vatten och sanitet. Även utvecklingsfrågor och självbestämmande utgör en del av det rättighetsförsvararna arbetar med – värden som skyddas av internationella konventioner.
Rapporten från Global Witness uppmärksammar ett flertal frågor med oroväckande karaktär.
Utöver dödligt våld förekommer ofta försök att tysta miljöförsvarare genom bland annat hot, förföljelse och sexuellt våld. Rapporten visar tydligt på en ökad risk för kvinnliga aktivister att utsättas för sexuellt våld.
Även ursprungsbefolkningar tillhör en grupp människor som drabbas extra hårt. Mellan 2015 och 2019 skedde en tredjedel av övergreppen mot människorättsförsvarare som tillhör en ursprungsbefolkning.
Länder såsom Nicaragua, Colombia, Guatemala och Filippinerna har betecknats som särskilt drabbade, och rapporten vittnar om att länder med sämre socio-ekonomisk utveckling drabbas av en högre andel våldsdåd.
Samtidigt belyser den internationella organisationen vikten av att stärka och skydda utrymmet för civilsamhället och människorättsförsvarare att agera fritt. Detta är något som Pearl Mulkerrins håller med om.
”Vi måste höra de röster som så ofta tystas, nämligen kvinnor, flickor och ursprungsbefolkningar, och säkerställa skydd för åsikts- och yttrandefriheten”, säger hon.
