Mitt är ditt, ditt är mitt

Girls Sharing

 Girls Sharing

6.6.2015 – Hållbar konsumtion är idag ett centralt tema och även temat för årets Världsmiljödag. FN:s miljöprogram UNEP sporrar människor till att ägna ytterligare en tanke åt sina konsumentval, prioritera mer hållbara produkter, använda resurser mer effektivt och minska på avfallet så mycket som möjligt.

Men många människor är lyckligt nog redan aktiva inom nya konsumtionsmönster som innefattar att låna och byta i stället för att alltid köpa nya prylar varje gång man behöver något.

I de nordiska länderna används t.ex. en borr i snitt 10 minuter under hela dess livstid. Sommarstugor bebos 65 dagar om året. Resten av tiden ligger borrarna oanvända och sommarstugorna tomma.

Men nu anser experter att byteshandeln kommer att bli årtiondets megatrend.

”Istället för att värdesätta ägandet, har västvärlden nu börjat värdesätta användning istället”, säger Vesa-Matti Lahti, en forskare på det finska innovationsinstitutet Sitra, i en intervju med den finska dagstidningen Helsingin Sanomat.

Att äga är i själva verket väldigt ineffektivt – för att inte tala om effekten ägandet har på vårt klimat. Att äga betyder att understöda produktion, vilket leder till fler produkter och onödig förorening.

Enligt UNEP handlar hållbar konsumtion om att göra mer med mindre. Detta är även målet för kollaborativ ekonomi – ett system som baserar sig på att man delar med sig.

Photo Flickr Clappstar Creative COmmonsÄven om den kollaborativa ekonomin fortfarande står i barnaskor, erbjuder den redan nordbor möjligheten att göra grönare val. Många olika idéer prövas och utvecklas, och ett antal webbsidor som erbjuder olika möjligheter till att utbyta varor och tjänster existerar redan.

I Finland har t.ex. vissa husbolag köpt in en eller några egna bilar, som invånarna sedan kan använda mot en liten avgift. Men det mest kända exemplet på kollaborativ ekonomi är kanske Airbnb, en onlineservice som fötts i USA genom vilken människor kan hyra ut sina bostäder då de inte är hemma själva. Servicen har visat sig utgöra en stark medtävlare på turistmarknaden, speciellt i större städer.

I Sverige fungerar t.ex.  Lånegarderoben som ett bibliotek, där man kan låna kläder istället för böcker. Idén bygger på att man ska kunna förnya sin garderob utan att bidra till ökad konsumtion. Och föräldrar slipper köpa nya leksaker till sina barn tack vare det sociala företaget Retoy, som samtidigt gör barnen medvetna om vikten av att låna, reparera och värna miljön. Hyrahyra marknadsför sig som Sveriges största marknadsplats för alla som vill hyr eller vill hyra ut stuga, lägenhet, bil, tält, maskiner, tjänster m.m.

Även organisationen OuiShare har blivit en av de största organisationerna inom den kollaborativa ekonomin. På endast tre år har organisationen vuxit från en handfull entusiaster till ett dussintal länder i Europa, Latinamerika och Mellanöstern. Organisationen har bistått samhällen, producerat information, lanserat projekt gällande kollaborativ ekonomi och stöttat individer och organisationer genom utbildningsprojekt.

För närvarande fungerar byteshandeln bäst i städer, som samlar ett stort antal människor inom ett relativt litet geografiskt område. Peerby-servicen i Amsterdam garanterar användarna att de får produkten i sin hand inom en halvtimme. Detta utgör såklart en utmaning för de nordiska länderna med mycket större avstånd – men framtidens frö för en grönare, mer hållbar ekonomi har redan såtts.

Se även några utvalda länkar – och tipsa oss gärna om fler:

Global Sharing Week 2015Week 2015
DelaEko.se

Skjutsgruppen.nu
Shareleksveckan i Göteborg