Kvinnlig könsstympning. Uppskattningsvis 200 miljoner flickor och kvinnor som lever idag tros ha blivit utsatta för kvinnlig könsstympning. Den 6 februari är den internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning. Omskärelse av flickor och kvinnor kallas på engelska female genital mutilation och förkortas FGM. Dagen syftar till att förstärka och rikta insatserna för att avskaffa denna praxis. Kvinnlig könsstympning betraktas internationellt som ett brott mot flickors och kvinnors mänskliga rättigheter, hälsa och integritet.
Denna praxis har sin grund i samma ojämlikhet mellan könen och komplexa sociala normer som begränsar kvinnors deltagande och begränsar deras tillgång till utbildning och sysselsättning. Att avskaffa kvinnlig könsstympning innan 2030 är en del av målen för hållbar utveckling och anses vara ett avgörande steg mot att uppnå jämställdhet och förbättra hälsa och välbefinnande, ett säkert moderskap, utbildning av hög kvalitet och inkluderande samhällen.
Minskad prevalens
Världshälsoorganisationen (WHO) definierar kvinnlig könsstympning som alla ingrepp som 
leder till att de yttre kvinnliga könsorganen eller andra skador på de kvinnliga könsorganen avlägsnas helt eller delvis för icke-medicinska ändamål. Oftast utförs stympningarna när flickor är mellan 0 och 15 år. Förekomsten av kvinnlig könsstympning skiljer sig mycket mellan regioner, inklusive inom länder, och är främst koncentrerad till 30 länder i Afrika och Mellanöstern. Det praktiseras också i vissa länder i Asien och Latinamerika, såväl som bland invandrarbefolkningar som bor i Västeuropa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland.
Prevalensen av kvinnlig könsstympning har minskat globalt, och flickor är en tredjedel mindre utsatta för att genomgå könsstympning idag jämfört med för tre decennier sedan. Att upprätthålla denna utveckling inför humanitära kriser kan dock leda till att framstegen går tillbaka. Bara under 2023 riskerar cirka 4,32 miljoner flickor runt om i världen att utsättas för detta könsrelaterade våld.
Kulturella och sociala faktorer
Könsstympning har varit en ritual och tradition i flera länder runt om i världen i mer än 2 000 år. Utövningen utförs av olika kulturella, religiösa och sociala skäl. Dessa skäl varierar mellan länder och etniska grupper, såväl som inom samma etniska grupp. Där det är allmänt praktiserat stöds kvinnlig könsstympning av både män och kvinnor, och alla som inte följer normen kan möta fördömanden, trakasserier och utfrysning. Omkring 1 av 4 kvinnor och flickor som har genomgått könsstympning utsattes för detta av vårdgivare. Praktiken är både en inkomstkälla och socialt erkännande för omskärarna, vilket kan anses vara kontinuitetsstödjande element.
En fara för flickors och kvinnors hälsa
Skadorna av kvinnlig könsstympning beror på flera faktorer, inklusive typen som utförs, utövarens expertis, de hygieniska förhållandena under vilka den utförs och mängden motstånd hos flickan/kvinnan som genomgår ingreppet. Kortsiktiga hälsorisker inkluderar svår smärta, chock, blödning, infektioner och svårigheter att kissa. Blödning och infektion kan vara tillräckligt allvarliga för att orsaka dödsfall.
Möjliga långsiktiga konsekvenser inkluderar hälsorisker för deras sexuella och reproduktiva hälsa, bildandet av cystor och bölder, smärtsam menstruation och gallsten. Ingreppet kan också utlösa beteendestörningar och få allvarliga konsekvenser för kvinnors och flickors psykiska hälsa. Psykologiska konsekvenser kan inkludera förlust av tillit och förtroende för vårdgivare, ångest, depression och PTSD.
Samarbete med män och pojkar
Det största globala programmet för att påskynda elimineringen av kvinnlig könsstympning har letts gemensamt av UNFPA och UNICEF sedan 2008. ”Partnership with Men and Boys to transform Social and gender Norms to End FGM” är programmets tema för 2023. UNFPA och UNICEF uppmanar globala samhället att engagera och samarbeta med män och pojkar för att främja deras engagemang och för dem att ta en aktiv roll för att påskynda elimineringen av denna skadliga praxis och höja rösterna för kvinnor och flickor. Anledningen till att samarbeta med män och pojkar är att säkerställa att familjer, samhällen, institutioner och beslutsfattare stöder och investerar i flickor för att främja avskaffandet av kvinnlig könsstympning. Olika initiativ som tagits av organisationer runt om i världen för att engagera sig och samarbeta med män och pojkar har resulterat i en ökning av manliga allierade som religiösa och traditionella ledare, hälsoarbetare, brottsbekämpande tjänstemän, medlemmar av det civila samhället och organisationer, som har lett till anmärkningsvärda framsteg för att skydda kvinnor och flickor.
