Klimatpassivitet fortsätter att skada och döda människor i alla länder. År 2023 uppskattades rekordmånga 710 000 människor världen över ha dött till följd av värme, varnar en FN-stödd rapport på onsdagen. För första gången kunde mer än sju av tio dödsfall tillskrivas klimatförändringar orsakade av människan.
Den senaste rapporten från Lancet Countdown, framtagen i samarbete med Världshälsoorganisationen (WHO), visar att klimatförändringarnas negativa hälsoeffekter accelererar. Samtidigt bromsar den utökade utvinningen av fossila bränslen utvecklingen och hotar att leda till hälsorisker på katastrofal nivå.
”Värmerelaterade dödsfall, torka och andra klimatrelaterade risker ökar snabbare än för ett decennium sedan, trots att investeringar i ren energi och klimatåtgärder börjar ge hälsovinster”, skriver rapportens författare.
Andra resultat visar att det globala området som drabbas av extrem torka har ”ökat mer än 700 procent snabbare än under perioden 2006–2015”. Under 2025 drabbades 51,8 procent av jordens landyta av torka under minst en månad.
Fördjupad analys
Som en varning om att alltför lite görs för att begränsa klimatförändringarna konstaterar rapporten också att världens 100 största olje- och gasbolag planerar att producera ”150 procent mer fossila bränslen fram till 2040 än vad som är förenligt med att begränsa uppvärmningen till 1,5 °C [över den förindustriella medeltemperaturen]”. Det är en ökning från 138 procent året innan.
Dessa och andra oroande resultat understryker det akuta behovet av att formellt erkänna klimatförändringarna som en global hälsokris, anser författarna. Detta skulle bidra till kraftfullare och mer hälsocentrerade klimatåtgärder inför FN:s klimatkonferens COP31, som ska hållas i Antalya i Turkiet.
Prioriteringarna omfattar att påskynda minskningen av utsläppen av växthusgaser, öka stödet till klimatanpassning och utöka investeringarna i åtgärder som stärker hälso- och sjukvårdssystemens motståndskraft.
Klimatåtgärder
WHO hanterar klimatrelaterade hälsorisker genom övervakning, system för tidig varning, planering för klimatanpassning inom hälso- och sjukvården, teknisk vägledning och insatsteam för nödsituationer.
Organisationen följer också noga de förväntade hälsoeffekterna av den pågående El Niño-händelsen genom ett globalt team för incidenthantering. Teamet samordnar expertis, hälsodata och stöd till de länder som löper störst risk.
Vetenskaplig metod
Rapporten har tagits fram av forskare och institutioner från hela världen, under ledning av University College London. Den analyserar globala trender utifrån 54 indikatorer som kopplar samman klimatförändringar och hälsa.
Den visar att värmerelaterade dödsfall ökade med nästan 36 procent under åren efter Parisavtalet om klimatförändringar 2015, jämfört med det föregående årtiondet. Rapporten belyser också förvärrade torkförhållanden, ökad exponering för extrema vattenrelaterade händelser och betydande ekonomiska förluster till följd av värmeexponering.
Förebyggande av förtida dödsfall
Samtidigt har viktiga framsteg gjorts i arbetet med att motverka klimatförändringarnas hälsoeffekter, konstaterar rapporten. Bland annat pekar den på rekordstora globala investeringar i ren energi på 2,1 biljoner dollar under det senaste året.
”I många länder uppskattas minskade luftföroreningar från fossila bränslen skydda tusentals människor från att dö i förtid varje år”, tillägger rapporten.
Detta efter en varning från FN:s meteorologiska världsorganisation (WMO) om att halterna av koldioxid (CO₂) och andra viktiga växthusgaser i atmosfären nådde rekordhöga nivåer under 2025. Detta låser fast planeten vid ytterligare temperaturökning på lång sikt.