Suicidpreventionsdagen 2020: COVID-19 kan förvärra globala mentala hälsan

Suicidpreventionsdagen (eng. World Suicide Prevention Day), den 10 september, anordnas av International Association for Suicide Prevention (IASP). Världshälsoorganisationen har varit medsponsor för dagen. Syftet med denna dag är att öka medvetenheten runt om i världen att självmord kan förebyggas och erbjuder en möjlighet till gemensamma åtgärder för att utbilda om självmord och förebyggandet av självmord runt om i världen. Utbildning och förespråkande om stigmat runt självmord, självmordsbeteende och psykiska problem är viktiga sätt att förhindra självmord.

Två människor lutar på varandra
Foto av Külli Kittus från Unsplash

Självmordsförebyggandet är en global utmaning. Varje år är självmord bland de 20 främsta ledande dödsorsakerna för människor i alla åldrar världen över. Det är orsaken till över 800 000 dödsfall, vilket motsvarar ett självmord var 40:e sekund. Varje liv som förloras är någons partner, barn, förälder, vän eller kollega. För varje självmord drabbas cirka 135 personer av kraftig sorg eller påverkas på annat sätt. Detta uppgår till 108 miljoner människor per år som starkt påverkas av självmordsbeteende. Självmordsbeteende inkluderar självmord och omfattar självmordstankar och självmordsförsök. För varje självmord gör 25 personer ett självmordsförsök och många fler har allvarliga självmordstankar.

COVID-19-pandemin har ökat den stress och det trauma som många människor redan mött samtidigt som de medför nya utmaningar, som isolering och ökad risk för svårigheter hemma. Förutom rädslan för att bli smittad av viruset kan bekymmer förekomma på grund av nya utmaningar – att arbeta hemifrån, tillfällig arbetslöshet och brist på fysisk kontakt med familjemedlemmar, vänner och kollegor – och visa sig vara skadliga för människors mentala hälsa. Dessa förändringar kan vara särskilt svåra för personer med befintliga psykiska sjukdomar.

COVID-19 och den globala mentala hälsan

Rapporter har visat att det sker en ökning av depressions- och ångestsymtom. En studie som genomfördes i Etiopien i april 2020 rapporterade en trefaldig ökning av förekomsten av depressionssymtom jämfört med uppskattningar före epidemin. Specifika grupper som hälso- och sjukvårdspersonal, som inför stora arbetsbelastningar, risk för infektioner och känslomässigt beskattande beslutsfattande, är särskilt påverkade.

En studie utförd med ungdomar med psykiska hälsobehov i Storbritannien rapporterar att 32% av dem var överens om att pandemin hade förvärrat deras mentala hälsa.

En ökning av alkoholkonsumtionen är ett annat problem för experter på psykisk hälsa. Statistik från Kanada rapporterar att 20% av 15 till 49-åringar har ökat sin alkoholkonsumtion under pandemin.

Suicid i Sverige

Varje år tar cirka 1 500 människor sitt liv i Sverige, vilket motsvarar 18 självmord per 100 000 invånare i åldrarna 15 år och äldre. Det finns flera exempel, dokumenterade i forskning, som tyder på att självmord tillfälligt minskar under perioder då en kris drabbar ett samhälle, till exempel på grund av krig eller naturkatastrofer. Dessa tillfälliga minskningar tenderar emellertid att kompenseras – och till och med överkompenseras – av en ökning i självmord efter att den omedelbara krisen har gått. Sverige står för närvarande inför samma typ av risk i samband med Coronapandemin och dess följder.

Sveriges Nationella Centrum för Suicidforskning och Prevention (Nasp) redan på våren uppmärksammade det potentiellt ökande antal självmord och självskador som kan följa i COVID-19-pandemins fotspår på samhällsnivå. Nasp betonade att riskerna är kopplade till exempelvis sociala, ekonomiska och hälso-relaterade konsekvenser som pandemin medför och kommer att fortsätta att ha.

Svenska Riksförbundet for social och mental hälsa, som företräder människor med bland annat bipolär sjukdom och psykos, har tvingats stänga sina cirka 100 lokala mötesplatser runt om i Sverige, och de gick nyligen ut och varnade för att fler kommer att ta sina liv. Föreningen uppger att de har kontaktat sina medlemmar, och många säger att de inte vågade gå till sin psykiater av rädsla för COVID-19.

Många människors sociala liv begränsas i och med att fler arbetar hemifrån, reser mindre och inte har samma möjlighet att hälsa på sina äldre närstående. Situationen är föränderlig och nya rekommendationer eller restriktioner kan förändra vardagen ännu mer. Det är och har alltid varit grundläggande för en god hälsa att försöka motverka känslor av ensamhet. Dock behövs nu särskilda ansträngningar, i synnerhet för att minska ensamheten hos äldre vars sociala tillvaro reduceras ytterligare.

För att citera Världshälsoorganisationens (WHO) generaldirektör Dr. Tedros Adhanom Ghebreyesus:

“Physical distance doesn’t mean social distance. We all need to check in regularly on older parents, neighbours, friends or relatives who live alone or in care homes in whatever way is possible, so they know how much they are loved and valued.”

WHO, tillsammans med partners, ger vägledning och råd under COVID-19-pandemin för hälsoarbetare, chefer för vårdinrättningar, personer som tar hand om barn, de äldre, människor i isolering och allmänheten, för att hjälpa oss ta hand om vår mentala hälsa.

Under Suicidpreventionsdagen 2020 är det särskilt viktigt att sprida kunskap om självmord och förebyggande av självmord. Genom att informera oss själva kan vi uppmuntra dem med självmordstankar att nå ut. På så sätt kan vi möjliggöra en märkvärdig förändring för att uppmärksamma och förhindra självmord.

Se här vad som kan göras för att öka medvetenheten om frågan på sociala medier: här  och här

International Association for Suicide Prevention

Se även:

Ett självmord var 40:e sekund

WHO: Mental hälsa under COVID-19-pandemin måste vara prioritet

Psykisk ohälsa drabbar alla: unga, vuxna och anhöriga

Föreningar som arbetar med psykisk hälsa och stödjer människor i kris:

Mind

SuicideZero

Aldrig Ensam

Senaste artiklar

Generalsekreterarens uttalande om COVID-19