8 miljarder. Idag, den 15 november 2022, uppnår världens befolkningsmängd 8 miljarder enligt FN:s beräkningar. Inför denna dag samt toppmötet G20 som infaller samtidigt har FN:s generalsekreterare António Guterres insändare nedan publicerats världen över, inklusive i Hufvudstadsbladet den 11.11.
Världens befolkningsmängd kommer att uppnå 8 miljarder i mitten av november – ett bevis på vetenskapliga genombrott och förbättringar inom, hälsovård och sanitet. Men när vår mänskliga familj växer sig större, blir den samtidigt mer splittrad.
Miljarder människor kämpar; hundratals miljoner människor står inför hunger och till och med svält. Rekordmånga människor befinner sig i flykt, på jakt efter andra möjligheter och befrielse från skuld och svårigheter, krig och klimatkatastrofer.
Om vi inte överbygger den enorma globala klyftan mellan de som har och de som saknar, står vi snart inför en värld med en befolkning på 8 miljarder, fylld av spänningar och misstro, kriser och konflikter.
Fakta talar för sig. En handfull miljardärer kontrollerar en lika stor förmögenhet som den fattigaste hälften av världen. Den översta procenten globalt får en femtedel av världens inkomster, medan människor i de rikaste länderna kan förvänta sig att leva upp till 30 år längre än de i de fattigaste. I takt med att världen har blivit rikare och friskare under de senaste decennierna, har ojämlikheterna också ökat. Utöver dessa långsiktiga trender är den accelererande klimatkrisen och den ojämlika återhämtningen från covid-19-pandemin turboladdande ojämlikheter. Vi är på väg mot klimatkatastrof, samtidigt som utsläppen och temperaturerna fortsätter att stiga. Översvämningar, stormar och torka är förödande länder som nästan inte har bidragit till den globala uppvärmningen.
Kriget i Ukraina bidrar till pågående mat-, energi- och finanskriser, vilket slår hårdast mot utvecklingsekonomierna. Dessa ojämlikheter tar sin största belastning på kvinnor och flickor och på marginaliserade grupper som redan utsätts för diskriminering. Många länder i det globala södern står inför enorma skulder, ökande fattigdom och hunger och de växande effekterna av klimatkrisen. De har små chanser att investera i en hållbar återhämtning från pandemin, övergången till förnybar energi eller utbildning och träning för den digitala tidsåldern.Ilska och förbittring mot utvecklade länder når bristningsgränser.
Giftiga splittringar och bristande förtroende orsakar förseningar och dödläge i en mängd frågor, från kärnvapennedrustning till terrorism till global hälsa. Vi måste stävja dessa skadliga trender, reparera relationer och hitta gemensamma lösningar på våra gemensamma utmaningar. Det första steget är att erkänna att denna skenande ojämlikhet är ett val, och ett som de utvecklade länderna har ansvaret att vända – från och med denna månad vid FN:s klimatkonferens i Egypten och G20-toppmötet på Bali.
Jag hoppas att COP27 kommer att se en historisk klimatsolidaritetspakt under vilken utvecklade och framväxande ekonomier förenas kring en gemensam strategi och kombinerar sina kapaciteter och resurser till mänsklighetens bästa. Rikare länder måste ge viktiga tillväxtekonomier ekonomiskt och tekniskt stöd för att övergå från fossila bränslen. Det är vårt enda hopp att nå våra klimatmål. Jag uppmanar också ledarna vid COP27 att komma överens om en färdplan och institutionell ram för att kompensera länder i det globala södern för klimatrelaterade förluster och skador som redan orsakar enormt lidande.G20-toppmötet på Bali kommer att vara ett tillfälle att ta itu med utvecklingsländernas svåra situation.
Jag har uppmanat G20-ekonomierna att anta ett stimulanspaket som kommer att förse regeringarna i den globala södern med investeringar och likviditet, och ta itu med skuldlättnader och omstrukturering. När vi driver på för åtgärder för dessa medelfristiga åtgärder, arbetar vi non-stop med alla intressenter för att lindra den globala livsmedelskrisen. Black Sea Grain Initiative är en viktig del av dessa ansträngningar. Det har hjälpt till att stabilisera marknaderna och få ner matpriserna.
Varje bråkdel av en procent har potential att lindra hunger och rädda liv. Vi arbetar också för att se till att ryska gödselmedel kan flöda in på globala marknader, som har blivit allvarligt störda av kriget. Priserna på gödselmedel är upp till tre gånger högre än före pandemin. Ris, den mest konsumerade stapelvaran i världen, är den gröda som kommer att drabbas hårdast. Att undanröja de återstående hindren för exporten av rysk konstgödsel är ett viktigt steg mot en global livsmedelssäkerhet.
Men bland alla dessa allvarliga utmaningar finns det några goda nyheter. Vår åtta miljarder starka värld skulle kunna ge enorma möjligheter för några av de fattigaste länderna, där befolkningstillväxten är högst. Relativt små investeringar i sjukvård, utbildning, jämställdhet och hållbar ekonomisk utveckling skulle kunna skapa en god cirkel av utveckling och tillväxt, som förändrar ekonomier och liv. Inom några decennier kan dagens fattigaste länder bli motorer för hållbar, grön tillväxt och välstånd i hela regioner. Jag satsar aldrig mot mänsklig uppfinningsrikedom, och jag har en enorm tro på mänsklig solidaritet.
I dessa svåra tider gör vi klokt i att komma ihåg orden från en av mänsklighetens klokaste observatörer, Mahatma Gandhi: ”Världen har tillräckligt för allas behov – men inte allas girighet.” Den här månadens stora globala möten måste vara en möjlighet att börja överbrygga klyftor och återställa förtroende, baserat på lika rättigheter och friheter för varje enskild medlem av mänsklighetens åtta miljarder starka familj.
António Guterres, FN:s generalsekreterare
