FN:s generalsekreterare António Guterres säger att det är oacceptabelt att endast 2% av hälsobudgetarna i världen går till psykisk hälsa. I sitt uttalande på World Mental Health Day den 10 oktober säger han att den psykiska hälsopåverkan av COVID-19 kan sträcka sig längre än själva pandemin.
I höginkomstländer i världen rapporterar att över 75 procent av personer med depression inte får adekvat vård. I låg- och medelinkomstländer får över 75 procent av personer med psykiska sjukdomar ingen behandling alls.
”Detta är den direkta konsekvensen av kroniska underinvesteringar, eftersom regeringar i genomsnitt lägger drygt 2 procent av sina hälsobudgetar på psykisk hälsa”, säger Guterres och tillägger, ”Detta är oacceptabelt.”
Covid-19 pandemins påverkan på mental hälsa
COVID-19-pandemin har haft stor inverkan på människors psykiska hälsa. Vissa grupper, inklusive hälso- och andra frontlinjearbetare, studenter, ensamboende och personer med befintliga psykiska hälsotillstånd, har drabbats särskilt hårt. Och tjänster för psykiska, neurologiska och missbruksstörningar har störts avsevärt.
”Utan specifika åtgärder kan den psykiska hälsopåverkan vara mycket längre än själva pandemin”, säger Guterres. ”Vi måste agera för att komma till rätta med de uppenbara ojämlikheter som pandemin avslöjar – inklusive ojämlikheten i tillgången till mentalvårdstjänster”.
Men det finns anledning till optimism. Under Världshälsoförsamlingen i maj 2021 insåg regeringar från hela världen behovet av att skala upp mentalvårdstjänster av hög kvalitet på alla nivåer. ”Äntligen börjar vi se ett erkännande av att det inte kan finnas någon hälsa utan psykisk hälsa”, säger generalsekreteraren.
Sloganen för årets världsdag för psykisk hälsa är ”Mental hälsovård för alla: låt oss göra det till verklighet”.
