26.5.2014 – Tusentals vita kors runtom den Belgiska staden Ypres markerar gravarna för de soldater som stupade under första världskriget.
Under den sista dagen av den berömda striden av Passendale (även stavat Passchendaele) i Belgien dödades en beväring av den 27:e bataljonen i den kanadensiska armén – en av de 850 000 allierade och tyska soldater som miste sina liv under det fyra år långa krig över staden Ypres herravälde i västra Flandern i Belgien.
Faktum är att många nordiskt klingande namn bland de fallna soldater som stred för det brittiska imperiet kan läsas vid minnesmärket på Menin-porten i Ypres. Bland dem finns den kanadensiske beväringen Sigurbjörn Jóhannessons namn, som var en av de tusentals kanadensare och amerikaner som deltog i kriget – många av dem som frivilliga. 144 av de 1 245 kanadensiska och amerikanska soldaterna av isländskt ursprung som deltog i kriget dödades. Många av dem var födda inte i Vancouver eller Montreal, utan på Island som Jóhannesson, som kom från Laxdalen (Laxárdalur).
Då 2014 samtidigt markerar 200 år av fred mellan de nordiska länderna är det kanske en överraskning för många att det första världskrigets offer – som ofta överskuggas av det andra världskriget – innefattade tusentals människor av nordiskt ursprung, även om de inte stred under någon nordisk flagg.
De nordiska soldaterna fanns inte bara på de allierades sida. 30 000 etniskt danska soldater från de norra delarna av Schleswig, under dåtida tyskt styre, rekryterades för den tyska armén – och 5000 miste sina liv. Många flydde till Danmark för att undgå inkallningen. Dessutom sänktes 275 danska handelsfartyg och 700 sjömän dog som resultat.
Norge förblev neutralt men dess handelsfartyg användes till stöd för de allierade till den grad att Norge stämplades som den ”neutrala allierade.” Halva Norges flotta sänktes dock av tyska ubåtar och 2000 sjömän dog.
Norrmän utmärkte sig även i strider för Frankrikes främlingslegion, och en svensk kapten kallad Angman stred med de ottomanska trupperna i Persien – och torterades efter att ha fallit i fiendens händer. I Sverige var livsmedelsbristen den svåraste konsekvensen av kriget som ett resultat av blockaden.
Även om de neutrala nordiska länderna slapp trauman som Danmarks och Norges ockupation under det andra världskriget, hade ändå år 1914-1918 års krig märkbara konsekvenser.
Finland var fortfarande en del av det ryska imperiet, och över 100 000 ryska trupper var utstationerade för att förhindra en tysk invasion av Ryssland via Finland. Men efter oktoberrevolutionen i Ryssland förklarade sig Finland självständigt den 6 december 1917. Men i det självständiga Finland hade dock borgerliga och socialister svårt att komma överens och det finska inbördeskriget utbröt mellan ”röda” och ”vita”. De röda stöddes av Bolsjevikerna, de vita av tyskarna – som ockuperade Helsingfors i april 1918. Sverige förblev neutralt men led av svår livsmedelsbrist på grund av den brittiska blockaden.
Som ett resultat av de allierades seger återtog Danmark norra Schleswig (Sønderjylland). Islands suveränitet inom det danska riket accepterades även den av Danmark 1018 efter förhandlingar om ett nytt fördrag.
De självständiga nordiska ländernas neutralitet räddade förvisso oräkneliga liv. Men de förödande åren gav även upphov till en annan dödlig fiende som struntade i nationaliteter och territoriella frågor – den spanska sjukan, som skördade fler offer än några som helst vapen. Mellan 3-6% av den globala befolkningen omkom.
Läs mer om blobala militärutgifter och nedrustning i vårt nyhetsbrev!
