Länge leve demokratin

vote

vote

Den 15:e september firar vi den internationella dagen för demokrati. För att citera Winston Churchill: ”Demokrati är den värsta formen av styrelse, bortsett från alla andra former som man prövat tidigare.”

Demokrati är en grundläggande mänsklig rättighet som ger alla rätten att delta och inkluderas i allmänt beslutsfattande. Även om någon universellt accepterad definition av demokrati inte existerar, brukar man enas om att jämlikhet och frihet är grundläggande förutsättningar för demokrati.

Demokrati bringar såklart såväl friheter som skyldigheter, och det faktum att yttrandefriheten ger alla en möjlighet att uttrycka sig, kommer på gott och ont. Förra månaden höll Kambodjas statsminister Hun Sen ett över fem timmar långt tal inför parlamentet – utan pauser. Finske parlamentarikern Vesa Laukkanen utsatte dock sina kolleger för en ännu längre tirad år 1994, då han talade i 6,5 timmar. Och i augusti 2012 adresserade den turkiska ledamoten Engin Özkoç parlamentet under tolv timmar, vilket resulterade i att bandningsapparaten i salen överhettades och måste stängas av för att svalna.  

Även om saker oftast löper smidigt i de flesta parlamenten, saknar beslutsfattandet inte alltid dramatik. I Ukraina, Grekland, Korea och Bolivien, för att nämna några exempel, har ledamöter tagit till knytnävarna under hettad debatt. Och såklart betyder demokrati i sin sannaste mening att även antidemokratiska röster har rätt att uttrycka sig.

Lägligt nog är temat för årets internationella dag demokratiundervisning. För att ett samhälle ska få engagerade och samhällsmedvetna medborgare – och framtida parlamentariker – räcker det inte bara att lära barn läsa och skriva. Demokratiundervisning innebär att vi lär barnen att utvecklas som individer och samhällsmedborgare. En fungerande demokrati kräver att dess medborgare är medvetna om sina rättigheter och känner till sina möjligheter att delta i beslutsfattandet. Demokratiutbildning är speciellt viktigt i de länder som fortfarande genomgår processen för att bli mer demokratiska och vars civila samhälle fortfarande står i startgroparna.

Under den arabiska våren var det just ungdomarna som började kräva förändring. Idag är ungefär 80 % av världens ungdomar bosatta i utvecklingsländer, vilket erbjuder dessa länder en oerhörd potential. Enligt generalsekreterare Ban Ki-moon ser vi just nu den största generationen av unga vår värld någonsin skådat. ”De kräver sina rättigheter och en starkare röst i det ekonomiska och politiska livet. Vi kommer att göra allt vi kan för att möta deras krav och skapa bättre möjligheter”, sade Ban i ett tal inför generalförsamlingen tidigare i år.

I slutet av september kommer ett nordiskt seminarium att gå av stapeln i Oslo under temat ”Ungdomar, demokrati och deltagande”. De nordiska länderna strävar till att vara den bästa platsen i världen för barn och ungdomar att växa upp, och vill därför öka ungdomarnas möjligheter att påverka beslutsfattandet. Seminariet kommer att behandla teman som att till exempel sänka åldern för rösträtt till 16 år, och sprida information om genom vilka kanaler unga kan göra sina röster hörda. Då medborgare ges möjligheten att vara aktiva, stärks demokratin – och folkviljan kommer till verkligt uttryck.