Nej till EU samarbete inför Säkerhetsrådsval

Utanríkisráðherrar Norðurlanda 3-sept-2013

Utanríkisráðherrar Norðurlanda 3-sept-2013

18 september 2013- Ordföranden för FN-förbunden i de Nordiska länderna har kritiserat svenska utrikesministern, Carl Bildt, för hans förslag att EU samarbete skulle ta över det Nordiska samarbetet inför val till FN:s säkerhetsråd. De fem ordförandena skrev under en gemensam opinionsartikel som publicerades i alla fem Nordiska länder:

De nordiska länderna har mycket att tillföra samarbetet i Förenta Nationerna. De är stora bidragsgivare till FN:s humanitära arbete, de är pådrivande i arbetet för mänskliga rättigheter – inte minst flickors och kvinnors rättigheter – och de är väl sedda. Många nordbor har, alltsedan Trygve Lies och Dag Hammarskjölds år som FN-generalsekreterare, funnits på framträdande positioner i FN-systemet. Martti Ahtisaari har gjort stora insatser som FN-medlare, danska Ellen Margrethe Løj är FN:s särskilda representant i Liberia och Islands förra president Vigdís Finnbogadóttir är goodwillambassadör för Unesco.

I Norden finns organisationskunskap och effektivitetstänkande som behövs i arbetet för att reformera och stärka FN. Därför är det olyckligt att de nordiska länderna under senare år har lyst med sin frånvaro i FN:s mäktigaste församling, säkerhetsrådet. Island förlorade mot Österrike och Turkiet i valet till rådet 2008 och Finland kom i höstas till korta mot Australien och Luxemburg. Sverige misslyckades samtidigt att ta en plats i FN:s råd för mänskliga rättigheter.

International Peace Institute, IPI, har utvärderat Finlands säkerhetsrådskandidatur. IPI bekräftar i sin rapport att de nordiska länderna har ett gott anseende och är väl respekterade i FN. Det hänger bland annat samman med deras goda bidragsvilja och att de inte har någon dold agenda. Den nordiska modellen är i högsta grad relevant, men när fler länder och fler modeller tävlar om uppmärksamheten krävs såväl politiskt självförtroende som vilja och strategier att marknadsföra sig, menar IPI.

De nordiska länderna har ibland olika profil i det internationella samarbetet, men många frågor förenar dem. Dit hör konfliktförebyggande, rättsstatsutveckling och jämställdhet.  Andra starka nordiska värden är försvaret för mänskliga rättigheter, hållbar utveckling, effektivisering av FN-biståndet och reformer för en mer effektiv och transparent världsorganisation. Norden kan också bidra till en modern utveckling av säkerhetsrådet och dess arbetsmetoder.

IPI råder Finland att inte minska sitt FN-engagemang efter nederlaget i säkerhetsrådsvalet, utan att tvärtom fortsätta att engagera sig i till exempel medling och konfliktlösning. Samma hållning måste prägla alla de nordiska länderna. IPI understryker också behovet av att bättre kommunicera åtaganden och framgångar i det internationella samarbetet, göra tydligare prioriteringar i utvecklingssamarbetet samt starta kampanjarbetet tidigt och vara uthållig.
 
Genom att bidra till FN:s fredsfrämjande militära arbete kan medlemsländerna stärka sin ställning i FN-systemet, påpekar rapporten. Norden har i dag totalt endast 288 personer i FN-ledda militära fredsinsatser trots att man har ett gott rykte som fredsbevarare.  IPI föreslår att Finland ger mer stöd till konfliktlösning i Afrika. Samma uppgift åligger den svenska regeringen vars beslut nyligen att bidra med 70 soldater till FN-insatsen i Mali bör följas av fler initiativ.

Just nu talas det ofta om vikten av att stärka det nordiska samarbetet. Därför är signalerna från Sveriges utrikesminister Carl Bildt om att nordisk samordning inför val till säkerhetsrådet ska ersättas av samordning i EU oroande. Genom att samarbeta i FN-frågor visar Norden att man vill ta ansvar för världsorganisationen. Det är av särskild vikt för Norge och Island som inte är medlemmar i EU.

IPI-rapporten är en väckarklocka för de nordiska länderna och en uppmaning till förnyat FN-engagemang. Sveriges regering anmälde sin kandidatur till en plats i FN:s säkerhetsråd 2017-2018 redan för nio år sedan. För att driva en säkerhetsrådskampanj krävs ekonomiska och organisatoriska resurser och framför allt politisk vilja. Med uttalad vilja, en snabb kampanjstart och samordning och stöd från grannländerna kan det bli tredje gången gillt för Norden i FN:s säkerhetsråd.   

Aleksander Gabelic
Ordförande i Svenska FN-förbundet

Jørgen Estrup
Ordförande i Danmarks FN-förbund

Throstur Freyr Gylfason
Ordförande i Islands FN-förbund

Helga Hjetland
Ordförande i Norges FN-förbund

Sofia Vikman
Ordförande i Finlands FN-förbund